Aktuell forskning framhäver modersmålets stora betydelse för att man ska kunna ta till sig kun­skap på ett andraspråk, att kunna utvecklas och uppnå framgång med studierna. I grund­skoleförordningen finns att läsa vilka rättigheter som elever med annat modersmål än svenska har i grundskolan. Bland dessa rättigheter finns undervisning i sitt moders­mål samt studiehandledning på sitt modersmål.

Det övergripande syftet med denna undersökning var att ta reda på hur skolorna följer det som sägs i grundskoleförordningen när det gäller elevers rätt till modersmåls­undervisningen och rätten att få studiehandling på sitt modersmål om man är i behov av det. För att nå vårt syfte och få lite bredd har vi intervjuat 2 rektorer, 2 lärare samt 1 modersmålslärare i olika delar av Sverige.

Vad som menas med studiehandledning för elever med annat modersmål är ett begrepp som tolkas på olika sätt, eftersom det saknas tydliga riktlinjer hur denna skall genom­föras. En ofta förekommande missuppfattning är att studiehandledning rör sig om ett färdig­utformat dokument samt muntlig handledning i ett begränsat omfång. På grund av bristande kunskap eller information om vad studiehandledning innebär fick vi svaret nej på frågan om skolan kunde ge sina elever med annat modersmål än svenska detta. Av informanternas svar kan utläsas att ett flertal av dessa arbetar med något som kan ses som studie­handledning, dock inte i full utsträckning.

Abstract

Denna studie syftar till att beskriva hur pedagoger arrangerar förskolans pedagogiska miljö och det är vårt intresse för området som legat till grund för undersökningen. Utifrån en sociokulturell forskningsansats har sju pedagogers upplevelser studerats ifråga om hur de arrangerar materialet i förskolan. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningsprocessen med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingskälla. Under vår utbildning har vi kommit i kontakt med en mängd litteratur som beskrivit den pedagogiska miljöns betydelse för barns lärande och utveckling. Lärandeprocessen kan ses som komplex, vilket många forskare redan beskrivit, och vi har med vår studie inte för avsikt att förklara den fullt ut. Flera teoretiker har definierat begreppet lärande och vi har huvudsakligen visat Piaget och Vygotskijs tankar om barns lärande. Vår utgångspunkt i undersökningen har varit Vygotskijs tankar och det sociokulturella perspektivet där material och miljö ses som en viktig del av lärandets kontext. Studiens innehåll belyses ur ett lärarperspektiv då det är pedagogernas erfarenheter som beskrivs och vi valde detta perspektiv då vårt intresse ligger i hur pedagoger arrangerar lärandemiljöer. Av resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg den pedagogiska miljön betydelsefull men trots detta arrangeras materialet ofta otillgängligt för barnen i förskolorna. Pedagogernas dilemma är att på en och samma avdelning skapa en lärorik och lockande förskolemiljö, som både utmanar och stimulerar såväl ettåringen som femåringen. 

Skolämnet hem- och konsumentkunskap kan kopplas samman med det traditionellt kvinnliga. Vid introducerandet av ämnet var det endast ämnat för flickor och kvinnor, vilket speglade dåtidens samhälle där kvinnor förväntades ta hand om och ansvara för hemmet och barnen. Detta har dock förändrats över tid. Hem- och konsumentkunskap är nu ett ämne där både pojkar och flickor deltar och ges samma möjligheter och förutsättningar att lära om hushållets olika sysslor och ansvar. Denna uppsats ämnar att undersöka hem- och konsumentkunskaplärares uppfattningar om sitt bemötande av eleverna utifrån ett genusperspektiv. Studien undersöker även hur lärarna ser på begreppet jämställdhet och hur det speglar deras undervisning. Fem intervjuer som gjorts med verksamma lärare inom ämnet. Resultat visar att lärarna har en gemensam uppfattning om vad jämställdhet är men hur det speglas i undervisningen varierar. Resultat visar även att samtliga lärare har uppfattningen att de bemöter pojkar och flickor lika.

Denna uppsats behandlar elevers förmåga att tala inför andra människor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrån två problemformuleringar. Dessa är ”Hur arbetar lärarna för att utveckla eleverna till säkra talare? och Vilken är lärarens personliga inställning till detta område?” Jag valde ut fyra olika lärare som jag sedan intervjuade genom att ställa nio frågor.

Resultatet av min undersökning blev att två av de intervjuade lärarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var också dessa lärare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lärare använder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det är mängden talträning som är av allra största vikt. De vill att eleverna ska få mycket erfarenhet av att göra muntliga redovisningar. De andra två lärarna, som arbetar med högstadieelever, tycker inte att eleverna ser det som något positivt att redovisa muntligt. Dock poängterar den ena läraren att det finns undantag. Vissa elever ser det som lustfyllt och roligt att berätta vad man har arbetat med. Dessa lärare arbetar även dem i stor utsträckning med att talträna eleverna och varierar sina arbetsmetoder.

Detta examensarbete handlar om hur läroböcker för de samhällsorienterande

ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap för grundskolans

senare år 7-9 framställer en av Sveriges minoritetskulturer, samerna. Syftet med

studien var att undersöka hur samernas kultur beskrivs i de samhällsorienterade

läroböckerna i fyra utvalda skolor. Vidare att få en förståelse för hur lärare

valde ut läroböcker i de samhällsorienterande ämnena för grundskolans senare

år 7-9. Metoder som användes i studien var intervjuer, läroboksgranskning och

textanalys. Intervjuerna var halvstrukturerade och genomfördes med fyra lärare,

två kvinnor och två män. Läroboksgranskning och textanalys gjordes utifrån de

läroböcker som användes av de intervjuade lärarna vid respektive skola. I

examensarbetets inledande del behandlas tidigare forskning om samerna i

läroböckerna. Studien utgick från styrdokumenten för undervisningen, läroplanen

Lpo-94 och kursplanerna för de samhällorienterande ämnena. Av intervjuerna

framgick att dagens läroplaner uppfattas som luddiga och svaga på vissa

delar, som exempelvis nationella minoriteter. Läroboksgranskningen visade att

de flesta läroböcker som användes i skolorna inte ger lärare/elever möjlighet att

nå kurplansmålen för de samhällsorienterande ämnena. De textanalyser som

gjordes av textstycken ur läroböckerna visade på att den anda av schablonisering

som tidigare forskning visat på, till viss del fortfarande finns kvar. En ny

läroplan är på gång, kanske det kommer ske förändringar i och med den?

Detta är en kvalitativ studie, som behandlar lärares ledarskap och elevers självkänsla. Syftet är att genom intervjuer tolka, analysera och beskriva hur några lärare genom sitt ledarskap anser sig stärka elevernas självkänsla. Metoden som användes var personliga intervjuer med halvstrukturerade frågor med fem lärare verksamma på tre olika skolor i årskurs 1-5. Resultat blev att lärarna genom sitt ledarskap ansåg sig stärka elevernas självkänsla. I första hand genom att uppmuntra prestationer men de ansåg sig även beakta de emotionella aspekterna då de ser varje enskild elev, respekterar deras integritet och bekräftar dem för den de är.

I denna rapport redovisas utvärderingen av genomförandeprojektet Skiss Västernorrland. Projektets huvudman var Landstinget Västernorrland och det finansierades av Svenska ESF-rådet, som är en statlig myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet. Projektet ingick i ett övergripande nationellt projekt som går under benämningen Samtidskonstnärer i samtidssamhället och vanligtvis förkortas Skiss. Skiss inleddes våren 2005 och pågår i hela landet under fem år. Det nationella Skissprojektet består av olika delprojekt där vart och ett utgår från tre övergripande syften:

1 Minska ohälsan i arbetslivet.

2 Erbjuda fler människor tillgång till konst och kultur.

3 Använda konstnärers kompetens och att vidga deras arbetsmarknad.

Skiss går ut på att konstnärer arbetar inom ett visst sammanhang med något som de inte redan känner till. Ett viktigt inslag är att arbetet utförs som en process tillsammans med projektdeltagare från minst en arbetsplats (Allerholm, 2008, Augustinsson och Bringsén, 2007, Skiss, 2008a,

Söderholm, 2007, Jacobsson, 2008, Akhavan, 2007). Konstnärerna betraktas som upphovsmän till det aktuella verket oavsett om det är en process eller ett ting.

Målsättningen med Skissprojekten är att:

• Konkretisera sammanhanget mellan konst och hälsa i organisations- och arbetslivet mot bakgrund av ett breddat såväl konst/kultur- som hälsobegrepp.

• Systematiskt följa upp och utvärdera effekterna av olika insatser.

• Utveckla och utforma informations- och implementeringsinsatser samt processtöd (se Skiss, 2008b).

I likhet med de flesta projekt har Skiss utvecklats från ambitionen att ligga till grund för förändringar. Det utmärkande för Skissprojekt är att de primärt riktar in sig på meningsskapande (Augustinsson, 2008).

Skissprojekt genomförs inom givna organisatoriska ramar och utifrån unika konstnärers kompetenser. Ett projekts uppdrag är att med utgångspunkt i de möjligheter och hinder som ramarna utgör söka, finna och göra något kreativt och konstruktivt av givna förutsättningar (Flodman, 2008). Det grundläggande villkoret är att konstnärerna kan vistas på arbetsplatsen med, som en av konstnärerna uttryckte det, bibehållen integritet (se även Skiss, 2008a, Petersson, 2008).

Collaborative social interaction when using Web 2.0 in terms of VoiceThread is investigated in a case study of a Swedish university course in social psychology. The case study method was chosen because of the desire not to manipulate the students' behaviour, and data was collected in parallel with course implementation. Two particular circumstances made the case study method appropriate: the impossibility to control student activities, and the study of contemporary and ongoing events. The results show that use of Web 2.0: a) supports students' reflections concerning their own and others' thoughts and emotions, b) supports individual students and integrates them into a work group, and c) develops students' identification and awareness in relation to self, a task and others. The findings implicate that Web 2.0 technology can be used as a valuable supplement in a campus course where other teaching takes place in time and space.

Syftet med min studie var att undersöka vad några förskollärare anser och uppfattar att det finns för möjligheter till barns lärande utomhus. Jag valde att göra kvalitativa intervjuer och deltagande observationer. Det empiriska materialet delade jag in i olika kategorier för att kunna redovisa resultatet. Kategorierna blev utomhusvistelsens fördelar, förskollärarens ansvar, miljöns påverkan, lärande situationer utomhus och önskegården. Utifrån dessa kategorier har jag analyserat och diskuterat resultatet utifrån tidigare forskning. Resultatet visar på att förskollärare är medveten om lärandemöjligheter för barn utomhus. Förskollärarna anser att miljön är bra att använda sig av då det oftast fångar hela barnet. Förskollärarna menar att det bara är de själva som kan sätta stopp för vilka möjligheter som finns till lärande utomhus. De anser även att det inte finns något inne som inte går att göra ute. Förskollärarna såg många lärande situationer ute, med hjälp naturen kan de konkretisera en lärande situation för barnen. Matematik, naturvetenskap och motorisk utveckling är några lärande möjligheter de ansåg finnas utomhus.

The aim of this paper is to shed light on, at least the essential aspects, of the complexity that characterizes the work and working conditions of school principals and other school leaders. The key concept here is school leadership, comprising both working conditions and work. Working conditions refer to the framework that governs, limits and regulates, in this case, the way in which school principals and other school leaders exercise their professional duties. In the final analysis, this can be traced back to the kind of mandate the school as a state-run institution carries out in society. With work we mean the activities that are actually performed, and hence the everyday activities that take place within individual school organizations. In a nutshell, the complexity of school leadership is about collaborative and counteractive forces both within and between working conditions and work. The paper will attempt to clarify what this means in greater detail.

Abstrakt

Vår uppsats belyser pedagogers förhållningssätt och pedagogers syften med pedagogisk dokumentation. Uppsatsens syfte var att ta reda på, i studien ingående förskollärares tankar, om pedagogisk dokumentation i pedagogisk praktik på förskolan. Fenomenografin har varit vår ansats i undersökningen. Datainsamlingsmetoden vi använde oss av var intervjuer och enkätundersökning. Den teoretiska utgångspunkten har varit ett konstruktionistiskt perspektiv. Reggio Emilias filosofi har också legat till grund i analysen av datamaterialet. Resultatet av vår studie visade sig vara att pedagogisk dokumentation synliggör lärandet. Med det menar vi att pedagogerna i vår undersökning förtydligade lärandet via texter, bilder och reflektion för barnen, pedagogen själv, föräldrarna och verksamheten.  



This study covers reading comprehension and the introduction of the "Tell me" approach as proposed by Chambers (1993) to a group of teachers in a Swedish F-3 school. Five teachers got to use the method for three weeks and were interviewed before and after the experiment to analyze their current ways of working and reactions to using the method in everyday tutoring. The result from the first interview showed that all of the participants had been using methods to improve the children’s reading comprehension prior to the study, but no one had tried the "Tell me" approach. After trying the method throughout the test period, all of the participants were positive about the methodology and showed an interest in continuing the use of it. Several of the participants also pointed out the children’s positive responses to this way of working with texts.

Färska rapporter visar att svenska elevers kunskap i matematik sjunker i förhållande till övriga världens. Samtidigt visar forskning, att den traditionella undervisningen i skolan gynnar vissa elever mer än andra. Detta fick oss att fundera över om lärstilsmetodiken kunde tillföra något till dagens matematikundervisning. Vid undersökningar där undervisningen matchat elevernas lärstilar har elevernas resultat anmärkningsvärt förbättrats Vår studie har därför ett huvudspår - lärarens roll och undervisnings­metoder. För att ta reda på hur lärare undervisar i matematik och hur de tänker sig nå alla elever, genomförde vi en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av sex lärare i år 1-3. Vårt resultat bekräftade å ena sidan det som internationell forskning visat om undervisning i allmänhet, nämligen att de visuella och auditiva eleverna gynnas. Å andra sidan blev resultatet ändå överraskande då skillnaden mellan de gynnade eleverna och elever med andra perceptuella preferenser var nedslående stor. Undervisningen matchade sällan eller aldrig elever med taktil eller kinestetisk preferens.

Vi har med hjälp av intervjuer och enkäter undersökt vilka faktorer som ligger till grund för föräldrars val av förskola. Idag kan föräldrar göra ett rationellt val genom att själva undersöka, besöka och ta reda på vilken förskola som passar dem och deras barn bäst. Valmöjligheterna är många och beslutet är stort. I denna undersökning redovisas faktorer som utmärker sig vid föräldrars val av förskola i Sverige utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Föräldrar i allmänhet visste vilka faktorer som de ansåg viktigast i sitt val av förskola. Tydliga mönster visade att närheten var den främsta faktorn, men även förskolans anseende och barngruppernas storlek var bland de viktigaste. Därpå följer även andra faktorer som är olika prioriterade utifrån vilken socioekonomisk status föräldrarna tillhör.

Det arbetar väldigt få män i förskolan idag och det har det alltid gjort, vilket medför att de är i minoritet bland alla kvinnor som arbetar inom yrket. Detta gjorde oss intresserade av att ta reda på hur manliga pedagoger tänker om sitt yrke i förskolan och metoden vi använde oss av blev intervjuer. Syftet med vår studie är att undersöka hur sex män som arbetar i förskolan upplever sitt yrke. I bakgrunden har vi utgått ifrån tidigare forskning om manliga pedagogers yrkesval, yrkesroll samt bemötande från omgivningen. Dessa delar var även utgångspunkten för vår undersökning. Detta kopplas sedan ihop i vår diskussion. Utifrån svaren vi fick av pedagogerna kunde vi utforma tre olika kategorier: Valet mot ett yrke i förskolan, Barnen är viktigast och Omgivningens bemötande. Resultatet visar att alla pedagoger i vår studie hade ett tydligt motiv när de valde att arbeta i förskolan, nämligen ett tidigt intresse för att arbeta med människor. Vi har även kommit fram till att pedagogerna alltid har blivit positivt bemötta av omgivningen från att de trädde in i yrket fram till idag. Pedagogerna anser att barnen är det viktigaste i deras arbete och att barnen ska stå i centrum. Pedagogernas fritidsintressen är något som utövas i stor utsträckning i deras arbete.

En uppföljning av ungdomspolitiken

Under 2009/2010 genomfördes Ungdomsstyrelsens enkät till skolungdomar i kom-munerna i Västernorrland. Tidigare har denna enkät använts vissa år av en del av kommunerna, och det här är första gången som en samordnad datainsamling och -analys görs av ungdomarnas enkätsvar. Det är i de flesta fall ungdomar i åk 8 och gymnasiets åk 2 som besvarat frågorna, men i Timrå och Sollefteå var det åk 7-9 och gymnasiets åk 1-3 som utgjorde målgruppen. Kramfors kommun bidrog med sina data från året innan.

Områden för frågor var

skola, fritid, arbete, framtid, trygghet, hälsa samt samhälle, politik och inflytande. Några exempel på resultat är att många ungdomar vill vara med och påverka i den kommun där de bor, men många vet inte om de har möjlighet att föra fram sina åsikter. Från skolans område har vi sett att det mest är killar som anser att de blir missgynnade pga. ojämställdhet. Många i åk 7-9 svarar att de vill gå i skola i en annan kommun än där de bor och många i gymnasiet svarar att de kommer att flytta från kommunen. Glädjande kan vi också konstatera att de allra flesta av ungdomarna (mer än 95 %) har en optimistisk syn på framtiden för sin egen del.

Den omfattande datainsamlingen gör det möjligt att belysa ett stort antal frågeställ-ningar och formulera frågor till ytterligare analyser av ungdomarnas attityder.

The profession of teaching is continuously debated in the light of the students’ results and learning. The teaching education system is also currently undergoing reforms in Sweden. Hence it is of importance for educational institutions to be aware of the different ways student groups learn, as well as of importance for every prospective teacher to be aware of his/her own learning styles. The purpose of this research was to uncover the learning styles preferences in higher education for two groups of prospective teachers and analyze the differences compared to international research. The study involved 65 prospective teacher student randomly selected; 33 teacher students for compulsory school and 32 prospective music teacher students. The Productivity Environmental Preference Survey (PEPS) was used to identify the learning-styles preferences of the participants for 20 areas. Inferential statistics were established by t-tests to determine differences in learning-styles preferences among prospective teachers compared to prospective music teachers for compulsory school. The research shows significant differences between the two teacher student groups. Based on the results it can be concluded that prospective teacher students tend to need more sound, soft lights and routine, they needed less structure and they are less auditory and tactile compared to prospective music teachers. The findings suggested the need for widely diverse teaching approaches in higher education for teachers.

The term Learning Styles as become widely recognised over the past two decades, and its application is extensive throughout Scandinavia in both schools and the business sector. There are increasing calls to culturally validate, contextualize, review and critically examine this pedagogical theory. This article reports, examines and compares the two existing dissertations in Scandinavia on Dunn's Learning Styles model. As the two theses are very different in character and approach, the research-related designs are also analyzed in the light of the achieved results. This article is based on an exploratory analysis and is reanalytical; in other words, the results are based on past research and our own analytical contributions. The findings in this article have emerged in the encounter between past research and our understanding of Learning Styles theory and its practical application, after a couple of years' distance from our basic research. With the help of a linguistic and discursive perspective, the distinction between the common approaches, qualitatively and qualitatively, can be minimized and an integrative approach to Learning Styles theory can be identified. Against this background there is a discussion on challenges and opportunities to using the Learning Styles theory in Scandinavia for development and review as well as in a cultural context. The findings in this article are that Dunn's Learning Styles model can be used practically and methodically in our school culture in relation to the individualization our governing documents stipulate. The model can furthermore be modified to incorporate in its definition both theoretical knowledge and practical skills that are difficult and new. A continuous review of the model, however, demands a broad, single methodological perspective.

The term Learning Styles as become widely recognised over the past two decades, and its application is extensive throughout Scandinavia in both schools and the business sector. There are increasing calls to culturally validate, contextualize, review and critically examine this pedagogical theory. This article reports, examines and compares the two existing dissertations in Scandinavia on Dunn's Learning Styles model. As the two theses are very different in character and approach, the research-related designs are also analyzed in the light of the achieved results. This article is based on an exploratory analysis and is reanalytical; in other words, the results are based on past research and our own analytical contributions. The findings in this article have emerged in the encounter between past research and our understanding of Learning Styles theory and its practical application, after a couple of years' distance from our basic research. With the help of a linguistic and discursive perspective, the distinction between the common approaches, qualitatively and qualitatively, can be minimized and an integrative approach to Learning Styles theory can be identified. Against this background there is a discussion on challenges and opportunities to using the Learning Styles theory in Scandinavia for development and review as well as in a cultural context. The findings in this article are that Dunn's Learning Styles model can be used practically and methodically in our school culture in relation to the individualization our governing documents stipulate. The model can furthermore be modified to incorporate in its definition both theoretical knowledge and practical skills that are difficult and new. A continuous review of the model, however, demands a broad, single methodological perspective.

Ämnesdidaktik är ett centralt kompetensområde för skolors praktiska verksamheter. Studier utförs inom skilda discipliner, men vilken konkret, ny kunskap genereras och hur synliggörs den?  I denna studie sammanförs olika teoretiska synsätt och metodologiska ansatser inom ämnesdidaktik och vissa didaktiska aspekter reanalyseras för att tillvarata och konkretisera kunskaper utifrån tre empiriska studier med relevans för språkdidaktik. Vi exemplifierar hur de sammantaget kan ligga till grund för didaktisk verksamhet i allmänhet och språkdidaktik i synnerhet. Studien grundas på en explorativ design. Med en språklig och diskursiv analys jämför vi egenskaper och resultat i avhandlingarna samt analyserar samband och skillnader mellan de skilda sociala praktikerna. Slutsatserna är att språkdidaktik rymmer liknande komplexitet som framskymtar inom allmändidaktik. Följande gemensamma faktorer av avgörande betydelse kan skönjas; multimodalitet, medvetna metodiska val, kognitiva utmaningar, metakognitiv utveckling i interaktionen språk och tanke, motivation och intresse utifrån elevernas verkligheter, individualisering och samspel, funktionalitet och retorisk flexibilitet i språkkunskaper samt vikten av lärares reflekterande färdigheter. Studien a) pekar på möjligheter med ett multi- och transdisciplinärt, forskande förhållningssätt inom ämnesdidaktik, b) bidrar till integrering av forskning och skolpraktik samt c) sätter språkdidaktik i förgrunden i ett pragmatiskt perspektiv samt d) betonar samspelet mellan olika ämnesdidaktiska perspektiv.

Denna studies syfte var att följa upp examinerade beteendevetare från Mittuniversitetet med fokus på vilka arbetsmöjligheter utbildningen hade gett dessa. Avgränsning gjordes till områdena etableringsgrad, lönenivå, andel med kvalificerad befattning (till utbildningsnivå och arbetsområde) samt tillfredställelse i förvärvsarbetet. I studien ingick samtliga vilka hade tagit ut sin examen från utbildningen. I dessa ingick båda examensformerna – kandidatexamen och magisterexamen. Till respondenterna skickades en enkät med frågor av kvantitativ art. Data från dessa analyserades deskriptivt och ställdes mot beteendevetare i liknande studier. Även signifikanstester användes för att analysera orsaker till tillfredställelse. Resultatet visade att respondenterna har en hög etableringsgrad. Andelen med kvalificerade yrken är dock inte jämförelsevis hög. Likaså är respondenternas lön något lägre än för övriga beteendevetares. Respondenternas tillfredställelse i arbetet var relativt låg vilket kan antas ha påverkats av användningen av utbildningen i arbetet, om arbetet motsvarade utbildningen samt lönenivån.

De högpresterande eleverna har enligt tidigare forskning inte varit en prioriterad grupp inom svensk skola. Enligt flera undersökningar har de inte fått stimulerande undervisning på en för dem relevant nivå. Syftet med denna studie var att undersöka hur högpresterande elever uppmärksammas och stimuleras då de börjar i grundskolan. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem undervisande lärare för att få en bild av detta. Resultatet från dessa intervjuer visade, tvärtemot vad tidigare forskning säger, på en bild av lärare som var positivt inställda till de högpresterande eleverna, men som trots detta tyckte sig måsta prioritera de svagare eleverna i sina klasser. Det framkom också att lärarna just nu upplever att en kursändring är på gång, nämligen att de nu förväntas ge dessa elever mer utrymme.

Syftet med studien var att beskriva det fria bildskapande för barn mellan ett till tre år på två förskoleavdelningar samt synliggöra hur pedagoger såg på sitt uppdrag och arbete med barns bildskapande. Syftet var även att skapa förståelse för hur pedagogens förhållningssätt och inomhusmiljöns utformning kunde påverka barns möjligheter till fritt bildskapande. Metoderna som användes var observation och intervju. Verksamheterna observerades med stöd av observationsschema och i form av kritiska händelser. Under datainsamlingen intervjuades pedagoger med hjälp av förutbestämda intervjufrågor. Resultatet visade på att barn mellan ett till tre år hade möjlighet till fritt bildskapande men under en begränsad tid under dagen och med ett fåtal material som var tillgängliga. Pedagogerna visade upp en medveten syn kring sitt förhållningssätt, inomhusmiljöns utformning och en vilja att utveckla verksamheten. Slutligen konstaterade vi att inomhusmiljön och pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens bildskapande.   

This essay concerns the connections teachers makes between theory and practice with regard to the requirements placed on teatchers today. The purpose of the study is to investigate how teachers percive the using of theories in their class preparation work. This empirical study has been conducted through interviews with seven teachers. The resulting material has been analyzed from a fenomenographical perspective and three different views have appeared. The views have been categorized as follow: A: Theories are considered and thought of as helpful, B: Theories are not considered but influence all the same, and C: Theories are thought of as removed and not connected to practice. The result show different views among teachers regarding the relation between theories and practice and the incorporating of theories in teaching practice. In categories B and C a picture appeared of views that greatly value knowledge gained by experienced based knowledge to a scientifically secure level. This would enabel teachers to meet the expectations and requirements placed on them today. That is, to be abel to explain and support their methods using results from scientific research.

Detta examensarbete avhandlar skilda uppfattningar av inflytande som kommer till uttryck i elevernas beskrivningar om den dagliga verksamheten i förskoleklass. Nio elever i förskoleklass intervjuades för att undersöka upplevelser av inflytande. Uttryck för inflytande spårades upp genom att eleverna uppmanades berätta om erfarenheter av att välja, bestämma och bli lyssnade på. Eleverna beskrev såväl lektioner som raster. Utifrån elevernas beskrivna upplevelser i intervjumaterialet tolkades bakomliggande uppfattningar och kategoriserades efter distinkta skillnader och likheter. Resultatet har citat som exemplifierar uppfattningarna i var och en av de tre kategorierna som kunde urskiljas i materialet. Den första kategorin Inflytande förhandlas med jämbördiga visade att elever uppfattade att välja, lyssna och bestämma är något som sker tillsammans med andra elever. Inflytande som förtjänas efter vuxnas regler visade att elever uppfattade att vuxna har tolkningsföreträde och äger talutrymmet. Den sista och minsta kategorin Inflytande efter ålder visade att eleverna uppfattade en självklar koppling mellan ökad ålder och att få bestämma mer.

The upper secondary school has a responsibility to give every student enough knowledge for a healthy life after they finished school, this is stated in the curriculum. Although the way of reaching this knowledge or what knowledge that is to be obtained regarding health is not stated in any way, this is the teacher's job to figure out. This knowledge shall be the same regardless of where you live, this could prove to be a problem as different teachers interpretation of health will reflect the pupils knowledge of their own health. This work points out some of the problems that can arise due to the complexity of the concept of health as there are no guidelines in the curriculum that could be of help for teachers'. Through interviews with active physical education teachers and questionnaires for their pupils this work illustrates several aspects of problems most likely occurring in school regarding the health education.

study 1

Studie 2

studie 2

My research project will be briefly described. Evidence-based research describing over-achieving classes in reading was performed in a first large-scale study of the grade 3 classes in Stockholm. Standardized reading comprehension tests, student and teacher questionnaires were employed. The meagre results of this first study will be compared with those of a second, more focused, mixed methods follow-up study on eight multi-cultural classes, overachieving in reading, where the teachers view of literacy as participating in a social, cultural practice, was enacted within the realms of a book flood programme. In the present study five in-depth interviews were carried out with academically very successful young multicultural adults to explore how they viewed their school trajectories and their present situation. The informants validate the results of the second study and also indicate that these students have developed a very strong Future Time Perspective. They also indicate that the future-oriented pedagogy they met with as children, has influenced their attitudes towards school and a future academic career, apart from giving them strategies and tools for further learning. The theoretical frame of reference employs FTP-research, the enlarged concept of literacy as described in new Literacy Studies, and Vygotsky's theories on learning, together with the results of the second study. Implications for practitioners and implications for researchers in terms of a more extensive use of both qualitative and quantitative methods in researching literacy will be discussed.

studie 1 och 2