Mid Sweden University

Syftet med denna studie är att undersöka hur medarbetare upplever ledarskapets betydelse för deras arbets- tillfredställelse. Studien ansluter sig till Bernin, Nyberg & Theorell (2005) definition gällande arbets- tillfredställelsen, vilket innebär att medarbetarna har förutsättningar för att få god kontroll, delaktighet och autonomi i arbetet som bidrar med intellektuell stimulans, en ledare som skapar god och tydlig struktur samt visar omtanke om sina anställda. Den metod som använts för insamling av empiri var halvstrukturerade intervjuer. Slutresultaten i denna studie visade sig ha likheter med tidigare forskning inom detta ämnesområde. Bland annat är delaktighet, engagemang och meningsfullhet är tre nyckelbegrepp i denna studies resultat av empiri, vilket bekräftar teorin av den tidigare forskning som representeras av Wolven (2000). Undersökningen studerar hur fem medarbetare i försäljningsbranschen på olika arbetsplatser inom den privata sektorn i Göteborg upplever arbets- tillfredställelsens betydelse i förhållande till sin ledare. Studien är av kvalitativ metod med halvstrukturerad intervjuform.Resultatet visade att respondenterna vill ha utifrån deras erfarenheter, en ledare som är demokratisk samtidigt som han skall vara auktoritär i viss utsträckning. Respondenterna vill helst arbeta under frihet, eget ansvar och få utmanande och stimulerande uppgifter som bidrar till personlig utveckling samtidigt som ledaren sätter tydliga strukturer. De vill att ledaren involverar dem i beslut och diskussioner som berör organisationsstrukturen och dem själva som medarbetare, på så sätt upplever de meningsfullhet och att deras arbetsuppgifter har betydelse. Detta är vad respondenterna upplever bidrar till arbets- tillfredställelse.

Syftet med studien har varit att fördjupa förståelsen för hur förskollärare uttrycker att de synliggör matematik för förskolebarn. Fyra förskollärare har intervjuats och av deras utsagor framgår att förskolebarnen ges möjlighet att utveckla ett brett spektra inom matematik. De uttrycker att barn utvecklar förståelse för bland annat rum, form, läge och riktning, mängd, ordning, tid och förändring samt problemlösning i såväl spontana och planerade situationer. Av resultatet framgår även att förskollärarna upplever utmaningar med att realisera läroplansmålen i matematik. De faktorer som försvårar arbetet är förskollärares villkor, det pedagogiska ansvaret kontra ointresserade barn och okunskap/dåliga erfarenheter hos förskolepedagogerna. Liksom tidigare forskning visar även denna studie att dåliga erfarenheter av matematik kan hindra förskolepedagogernas lust och förmåga att synliggöra matematik för barnen då de förknippar matematik med traditionell skolundervisning. För förskollärarna i denna studie har kompetensutveckling bidragit till en vidare förståelse för matematik. Studien visar att kunskap om att matematik förekommer i förskolans alla sammanhang och med utgångspunkt i förskolebarnens intressen är av vikt för varje barn ska möta matematik i ett meningsfullt sammanhang.

Students at colleges and universities are to develop information literacy. The purpose of this study is to examine, based on experiences from both campus- as well as distance students, what kind of knowledge is important in order to search for, find and critically use information. The theoretical framework of the study constitutes of sociocultural theory, phenomenographic variation theory and philosophical hermeneutics. The empirical material starts with five semi-structured interviews with students. Following that, a qualitative analysis of content of four selected courses’ syllabus and study guidelines in relation to information literacy was carried out. The result of the study show that students have various degrees of experience of information literacy and also the contents of the chosen syllabus and study guides in relation to information literacy emanates from different perspectives. The knowledge which students develop in connection with the writing of essays and reports is the focus for students to pass their respective course. Therefore, the result of the study problemizes how the knowledge that the students have acquired can be used in their future professional life. This study is a part of an educational project in co-operation with the University Library and the Learning and Resource Centre at the Mid Sweden University regarding the students’ information literacy.

Syftet med studien var att inom ramen för en organisation förstå hur användare upplever ett socialt intranät som ett verktyg för interaktion samt vad som motiverar till användning och vad denna användning har fått för konsekvenser i användarnas arbete. Studien har utgått ifrån det sociokulturella perspektivet på lärande och därmed finns centrala begrepp som har används för att förstå resultatet. Dessa begrepp var kommunikation, information och kunskap. Det empiriska materialet för denna kvalitativa fallstudie hämtades in genom intervjuer med anställda på en mindre statlig myndighet i Sverige. Resultatet visade på att användningen av det sociala intranätet på myndigheten har lett till ökad insyn i organisationen. Användningen resulterade även i en ny delning utav information som innan införandet av det sociala intranätet inte funnits. Denna plattform har även gett större möjligheter att öka kunskap genom informell kommunikation på den statliga myndigheten.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers uppfattningar om och erfarenheter av delaktighet i barns lek, med utgångspunkt i vilka roller pedagogerna uppfattar att de intar eller tilldelas i barns lek. Syftet har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex stycken förskollärare. Under intervjuerna har en intervjuguide använts med områden som behandlar studiens syfte och frågeställningar. Tidigare forskning på området har visat att det finns olika sätt för pedagoger att vara delaktiga i barns lek, främst genom olika roller. De roller som pedagoger intar kan bero på vilket pedagogiskt förhållningssätt som råder. Resultatet visar att pedagogerna är delaktiga i barns lek genom att inta eller tilldelas olika roller, i analysen synliggjordes följande roller; trygghetsskapare, medlekare, observatör, lekledare och närgranskare. Pedagogerna i studien uppfattade samtliga roller som betydelsefulla och betonade vikten av att hitta en tydlig övergång mellan dem. Vilken roll pedagogen intar eller tilldelas påverkas av leksituationen samt lekdeltagarna, det är inte heller självklart att barnen accepterar den vuxnes delaktighet i leken.

Studiens syfte har varit att ta reda på hur berättandet uttrycks och används i förskolans verksamhet.Detta har undersökts genom tolv observationstillfällen på fem förskoleavdelningar med barn iåldrarna ett till fem år. Observationerna har genomförts i två storstadsområden. Studien är kvalitativoch bygger på hermeneutisk forskning. Resultatet har analyserats fram genom en tolkande ansats ocharbetet har rört sig parallellt i en levande process. Resultatet i studien synliggör att högläsningen ärden mest frekventa metoden för hur berättande uttrycker sig i förskolans dagliga verksamhet.Resultatet visar även att berättande används för att främja barns språkutveckling och kreativitet samtstärka barns identitet och egna berättarförmåga. I studien lyfts även pedagogens innebörd förberättandets uttryck samt hur berättande kan användas som ett didaktiskt verktyg i ettutbildningssyfte i förskolans verksamhet.

Syftet med studien var att undersöka vad som tycks vägleda pedagoger i deras agerande i vardagliga situationer inom förskolans verksamhet. Genom den asymmetriska maktrelationen som finns mellan barn och vuxna så har intresset varit att studera pedagogers uppfattningar om vad som tycks vägleda dem samt vad som skulle kunna ligga till grund för detta. Studien är kvalitativ där vi har använt oss utav fokusgruppsdiskussioner som metod, med sammanlagt 13 verksamma pedagoger. Slutsatser av resultatet var att pedagogerna stod inför dilemman i och med att de behövde ta hänsyn både till den enskilde individen och gruppen samt för att få till fungerande sammanhang och upprätthålla den rådande ordningen på förskolorna. Pedagogernas enskilda erfarenheter, åsikter och värderingar tycktes påverka och vägleda dem i deras agerande. Med utgångspunkt i den asymmetriska maktrelationen är det i huvudsak betydelsefullt att pedagoger är medvetna om sin överordning, för att därigenom kunna reflektera över på vilka grunder och i vilket syfte makten utövas.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för barns sociala utveckling samt hur de beskriver sin roll i detta. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer vilka genomfördes på två olika förskolor inom samma kommun med sex förskollärare. Tidigare forskning visar på lekens betydelse för barns sociala utveckling och att den sociala kompetensen utvecklas genom att barn samspelar och leker. Förskollärarna har en viktig roll i barns lek vilket även styrks genom den tidigare forskningen.I resultatet framkommer det att pedagogerna upplever leken som en betydande faktor för barns sociala utveckling. Resultatet visar även på att pedagogerna ser sin roll och sitt förhållningssätt av stor betydelse gällande barns sociala utveckling.

I den svenska skolan är elevernas kunskapsinhämtning ofta knutna till klassrumssituationer som kräver elevernas fulla koncentration. Vilka faktorer kan det finnas som påverkar koncentrationen. Vi valde att fokusera på om motorik och fysisk aktivitet kan påverka koncentrationen. Syftet med vårt arbete var att undersöka åtta pedagogers uppfattningar om motorik och fysisk aktivitet har betydelse för eleverna och deras koncentration. Vi valde att göra semistrukturerade kvalitativa intervjuer med åtta pedagoger på tre skolor. Resultatet visade att pedagogernas uppfattningar var att det gjorde skillnad för koncentrationen om eleverna hade rört på sig under dagen och om de hade motoriska svårigheter gav motorisk träning bra resultat.

Syftet med studien var att studera, beskriva samt problematisera de motiv som ligger till grund för pedagogers val av material och utformning av lekmiljöer. Detta har vi undersökt genom en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuade vi sju stycken verksamma förskollärare. I analysen av empirin har tre motiv framkommit: Skapa frihet, Skapa ordning samt Möjliggöra delaktighet. Motiven har vi använt som teman i resultatet. Resultatet visade en varierad syn bland pedagogerna på huruvida miljöerna bör byggas upp för att vara tydliga i vad som förväntas av barnen eller öppna för fantasi och kreativitet. Det framkommer hur miljöerna utformas med ett syfte att skapa frihet för bar-nens lek och hur miljöer byggs upp för att inspirera och locka barnen till fantasi och kreativitet. Re-sultatet visade även en vilja att skapa ordning och tydlighet i verksamheten för att tillmötesgå samtliga barns behov. Det framträder en variation på vilket sätt barnen blir delaktiga i utformningen men bar-nens intresse och behov är alltid i pedagogernas fokus.

Denna studie behandlar hur pedagoger uttrycker att de arbetar med barns starka känslor i samband med sorg och förlust. I studien så har vi lyft fram vad tidigare forskning lyft inom området. Syftet med det här examensarbetet har varit att undersöka och beskriva hur en grupp pedagoger uttrycker att de bemöter barns känslor av sorg och förlust. Samt hur de uttrycker att de arbetar i verksamheten för att stötta de här barnen. Olika erfarenheter har framträtt i ett analysarbete av empiri som har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tolv pedagoger och en lekterapeut. Resultatanalysen visar att vi vuxna behöver prata om känslor tillsammans med barn på ett sådant sätt att dom förstår och inte lämnar barnen med en massa frågor. Resultatanalysen visar också att barns sorg och uttryck av sina känslor är olika och att som pedagog är det viktigt att vara uppmärksam på barnet och ha en god kommunikation med föräldrarna. I diskussionen tar vi också upp saker vi anser är viktiga som pedagog för att ge barnen ett bra stöd på förskolan.

Syftet med studien var att undersöka verksamma förskollärares erfarenheter av att arbeta med leksom verktyg för lärande. Detta undersökte vi genom kvalitativa intervjuer av semistruktureradkaraktär med sex stycken förskollärare. I analysen av vår data framkom det två teman: Hur lek somverktyg skapar förutsättningar till lärande och Pedagogens betydelse i leken för barns lärande.Resultatet har visat att det finns ett samstämmigt synsätt på lek som verktyg för lärande. Det har ävenframkommit att leken anses vara något lustfyllt och viktig för barns lärande. Men även attpedagogernas eget synsätt på leken är av stor betydelse för huruvida leken kan användas somverktyg för lärande. Pedagogernas erfarenheter beskriver ett tydligt samband mellan lek och lärandedär de menar att dessa hör ihop, och dem är samstämmiga att deras egen roll har en stor betydelse förhur och när ett lärande sker genom leken. I resultatet framkommer även att pedagogen har ett ansvaratt ge både tid och material för lek så att leken kan användas som verktyg för lärande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka konflikter på fritidshemmet. Vår undersökning har fokuserats på; var konflikterna utspelar sig, vad konflikterna handlar om och hur konflikterna löses. Detta har vi undersökt genom att observera barn på fyra olika fritidshem i två olika kommuner i Sverige. Eftersom vi har valt att göra observationer gör vi en kvalitativ empirisk studie. Utifrån våra observationer har vi uppmärksammat att konflikter kan ske överallt, men de förekommer ofta där pedagogerna inte är närvarande. Under våra observationer på fritidshemmen har vi insett att det råder fler konflikter än vad vi först trodde. Det sker konflikter dagligen, både stora som små och vissa allvarligare än andra. Det finns troligen lika många lösningar som det finns konflikter, därför valde vi att se till helheten och mönstren i vårt sammanställda resultat. Vi kunde se konflikter som löstes av barnen själva, konflikter som löstes med hjälp av pedagoger, konflikter som inte gick att lösa och konflikter som bara löstes.

Syftet med denna studie har varit att få förståelse för hur en grupp 4-6 åringars empatiska förmåga kan ta sig uttryck i samspel med varandra. Detta har gjorts genom kvalitativa observationer av barnen i förskolans verksamhet. Metoden har inspirerats av ett hermeneutiskt perspektiv där det gjorts en ansats att tolka och förstå barnens empatiska uttryck ur deras perspektiv. Det insamlade materialet har tolkats och sorterats och resulterat i tre huvudområden; Andras väl, Rättigheter och Etiska konflikter. Innehållet i dessa teman utgörs av barnens förmåga att visa omtanke för varandra, stötta varandra, värna om egna och andras rättigheter, handla för sin egen vinning samt att hantera etiska konflikter där olika värden kolliderar. Barnen har således gett uttryck för empatisk förmåga på en mängd varierande sätt. Studiens resultat bekräftar och styrker tidigare forskning angående barns empatiska uttryck.

I denna studie utgick vi från tre syften och det första syftet var att synliggöra hur skolpersonal i skolor arbetar med nätmobbning, studiens andra syfte var att se hur personalen kommunicerar med varandra angående arbetet med nätmobbning och studiens tredje syfte var att se vilka utmaningar respondenterna ser i arbetet kring nätmobbning. Tolv respondenter från olika delar av skolans verksamhet deltog i studien, de som deltog i studien var fritidspedagoger, grundskollärare, fältassistent, caféansvarig samt kurator. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer vid empiriinsamlingen då vi önskade få en övergripande bild av hur arbetet mot nätmobbning såg ut. I vår analys använde vi oss av semistrukturerade intervjuer som vi sedan transkriberade med hjälp av inspelat material från intervjusamtalen, att använda sig av transkriberingar underlättade analysarbetet. Av studien framkom det att respondenterna anser att föräldrar har ett stort ansvar i det förebyggande arbetet, som ibland inte efterlevs och konflikter följde med in skolan och påverkade verksamhet. Studien visade också att majoriteten av respondenterna inte gör skillnad på traditionell mobbning och nätmobbning. Respondenterna berättade däremot att de jobbat mycket med värdegrundsfrågor och alltså inte med nätmobbning specifikt. Vår studie visar att samarbetet mellan skolpersonal och föräldrar behöver förbättras för att motverka och förebygga nätmobbning. Men även att ett förtydligande av skillnaden mellan traditionell- och nätmobbning är nödvändigt.

This study aims at analyzing the content of high school textbooks in social sciences, more specifically the field of law and order, and comparing this with the current research situation in the field. Another purpose is to investigate whether the new type of serious gang crime, which in particular has grown in various immigrant suburbs, adjacent to our largest cities, as reported in the media in recent years, has also looked into the textbooks. The essay uses a constructivist theory formation. The constructivist theory considers that different actors, based on their ideological positions, create different descriptions of current social phenomena, descriptions aimed at influencing the recipient to incorporate specific perceptions of reality and values. In this context, the teaching materials become a political product that is not so much about describing a social phenomenon as complex and objective as possible a complex, but, above all, it will be understood as the attempt of the various parties to convey their specific interpretations and interests of the phenomenon. The survey shows that all analyzing textbooks directly or indirectly highlight the men and adolescents group, and to some extent also people in an exposed psychosocial position that overrepresented in a criminal context. In cases where textbooks address statements about people committing crimes, socio-economic and psychosocial vulnerabilities are mentioned, as well as explanations of the social plane in terms of control and casualty structures. In this regard, textbooks fail to report a broad and current research on the mechanisms of crime. None of the textbooks deal with the new crime that has emerged in different socially vulnerable areas to our metropolitan areas, believing that this has gained a lot of space in the media and that the syllabuses in social sciences emphasize that the subject will highlight current social phenomena. All books consistently choose to not treat people it with a foreign background's overrepresentation in a criminal context. Nor should it be noted that some people have a biological vulnerability in committing crimes, for example, that individuals with ADHD diagnosis are heavily overrepresented in crime statistics.

Syftet med studien har varit att, utifrån ett genus och jämställdhetsperspektiv, beskriva hur förskollärare uttrycker att de vill agera vid olika konfliktsituationer. Vilket inte är samma som hur förskollärare verkligen agerar vid konflikter i förskoleverksamheten. Tidigare forskning visar att förskollärare omedvetet behandlar barnen olika utifrån deras kön. Vi använde oss av kvalitativa enkäter, för att komma fram till resultatet i vår studie där femton förskollärare medverkade. Enkäterna var uppbyggda med hjälp av två olika konfliktsituationer. Genom enkätsvaren kunde vi få en uppfattning om förskollärarna gjorde skillnad på barnen utifrån deras kön. I resultat framkom det att förskollärarna beskrev att kommunikation var viktig när det gällde konflikter och att barnen skulle få en chans till att lösa konflikterna själva genom att prata med varandra. Förskollärarna påtalar att de vill vara i närheten av barnen, för att känna att de har ett öga på hur konflikten fortlöper. Något som även framkom utifrån förskollärarnas beskrivningar i enkätsvaren var att de uttryckte mer uppmuntran till flickorna än vad de uttryckte mot pojkarna.

I denna uppsats har syftet varit att finna genusmönster i pedagogernas förhållningssätt gentemot de yngre barnen, 1-3 år, i samtals- och leksituationeri en inomhusmiljö. Studien är inspirerad av den etnografiska metoden, vilket innebär att man intresserar sig för andras livsvärldar. Utifrån detta har en bedömning gjorts att ostrukturerade observationer är det som passat för att studera detta fenomen. Tidigare forskning visar på att vuxna redan väldigt tidigt förhåller sig och tolkar barn olika. Samt att vuxna men även barn enbart svarar på handlingar som gjorts synliga, vilket ledde till att de äldre barnen fick allt mer fokus i verksamheten, men också att de svarade på handlingar som var stereotypiskt könade (Einarsson & Hultman, 1984; Hellman, 2010) Resultatet visar på att några genusmönster framträder i pedagogernas förhållningssätt, bland annat i hur pedagogerna ger flickor och pojkar mer eller mindre utrymme beroende på sammanhang. Medan de alla yngsta barnen alltför ofta osynliggörs i verksamheten.

Sedan 2012 har man kunnat skapa lokala kollektivavtal som ökar lärarnas schemalagda arbetstid till 40 timmars arbetsvecka från de traditionella 35 timmar, detta i syfte att öka lärares förutsättningar. Denna studie vill upplysa om den påverkan samhällsutvecklingen har på läraryrket och de behov på arbetsorganisationsförändringar detta medför för lärare. Denna kvalitativa studie har undersökt avtalseffekter ur ett lärarperspektiv, där tio pedagoger intervjuats. Studiens resultat för fram effekter inom fyra områden: arbetstider, samarbete, extra undervisningstid samt arbetsmiljö. Resultatet för fram skillnader mellan olika lärarkategorier och pedagogernas åsikter kring den planeringstid samt undervisningstid som ökats. Gemensamt är den 100 % nöjdhet som pedagogerna upplever genom undervisning i mindre grupper. Undersökningen framför mer eller mindre positiva effekter av kollektivavtalet, samt visar på nya forskningsområden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka pedagogers syn på goda relationer till elever, vad dessa kan innefatta och hur de bibehålls. Vi har synliggjort detta genom att vi i första hand har observerat, detta låg sedan till grund för formuleringen av intervjufrågor. I denna studie intervjuades sex pedagoger verksamma på fyra skolor, dessa var belägna i en små,- respektive storstad. Tidigare forskning på området visar att det finns en viss problematik i pedagogernas förmedling av värdegrunden. Detta på grund av att värdegrunden innefattar en mängd begrepp som är komplexa och även öppet för diverse tolkningar. Vidare visar även tidigare forskning på att relationsskapandet mellan pedagog och elev till största del är pedagogernas ansvar och det är även i huvudsak deras uppgift att ge elever verktyg för att själva skapa relationer till andra elever. Resultatet av vår studie bekräftar tidigare forskning, nämligen att värdegrunden är svår att anamma och att flertalet pedagoger har olika syn på värdegrundens innebörd. Pedagogerna uttrycker ett gemensamt intresse för pedagogiska diskussioner kring värdegrunden som de i nuläget saknar. En sådan diskussion och ett gemensamt mål skulle enligt pedagogerna generera goda relationer till eleverna.

Enligt skollagen ska det tas hänsyn till alla barn och elevers olika behov. Barn och elever ska

få stöd och stimulans så de utvecklas enligt utbildningens mål utifrån sina egna

förutsättningar. Syftet med denna studie var att beskriva pedagogernas upplevelser i

undervisningen av elever inom autismspektrumtillståndet. Studiens fokus var att få

förståelse om hur undervisningen anpassades och underlättade för elever inom

autismspektrumtillståndet som gick i skolan, ur sex pedagogers perspektiv. Kvalitativa

semistrukturerade intervjuer genomfördes med respondenter som arbetade i olika skolor i

södra Sverige. Det framgick att respondenterna hade liknande metoder för arbetet med varje

enskild elev. Respondenterna poängterade vikten av struktur och individuellt utformade

arbetsscheman och menade att detta var de viktigaste delarna i arbetet med elever inom

autismspektrumtillståndet. Respondenterna ansåg att eleverna mår som bäst när de fick en

lukrativ struktur i vardagen.

Studien ansågs ha relevans då tidigare forskningar visade att antalet elever inom

autismspektrumtillståndet ökade. Intentionen var att studien kan synliggöra pedagogernas

metoder och vara till intresse för de som arbetade med elever inom

autismspektrumtillståndet.

Syftet med studien har varit att undersöka hur speciallärare och/ eller specialpedagoger arbetar metodiskt med att stötta och stimulera barn som är språksvaga. Vi har genomfört sju observationer och fyra intervjuer utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med syftet att få en så tydlig inblick som möjligt i speciallärarens yrkesroll. Uppsatsens analysdel har delats in i fem rubriker: Det förebyggande arbetet, Speciallärarens arbete och didaktiska metoder, Specialpedagogiska lärmiljöer, Organiseringen av specialpedagogsiska insatser samt Speciallärarens dilemman. Utifrån en fenomenologisk ansats har försök gjorts för att skapa en förståelse över hur specialläraren upplever sin arbetsroll. Därför har det varit intressant för oss att ta del av hur specialläraren arbetar via observation samt lyssna till deras egna erfarenheter under intervjuerna. Resultatet visar att specialläraren och specialpedagogen arbetar utifrån flera olika inlärningsmetoder för att kunna främja barns språkutveckling. De metoder som speciallärarna och specialpedagogen främst använde sig av var Tidig intensiv läsning (TIL- metoden) samt inlästa läromedel.

Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet.