Syftet med den här studien är att undersöka vilken roll en kommunal folkomröstning har för mediebilden av den kommunala valrörelsen i lokala medier.Fyra kommuner ingår i studien och de representerar fyra olika förhållanden vad gäller kombinationen av tidpunkt för den kommunala folkomröstningen och graden av politisk oenighet om att genomföra den:• I Höganäs kommun beslutade kommunfullmäktige med stor majoritet att genomföra en folkomröstning och den sammanföll inte i tid med deallmänna valen.• I Surahammars kommun var en otillräcklig majoritet emot att genomföra folkomröstningen och den sammanföll inte i tid med de allmänna valen.• I Botkyrka kommun beslutade kommunfullmäktige utan votering om att folkomröstningen skulle genomföras. Folkomröstningen sammanföll i tid med de allmänna valen.• I Göteborgs kommun var en otillräcklig majoritet emot att genomföra folk- omröstningen. Folkomröstningen sammanföll i tid med de allmänna valen.Då medieutbudet i de fyra kommunerna i studien är olika så har en rad medier ingått i studien. I det studerade underlaget finns texter och inslag från såväl, prenumererad daglig morgonpress, prenumererad veckoutgiven dagspress, regionala etermedier, gratisdistribuerad press som en webbtidning.Studiens huvudresultat är:• En tidigare genomförd kommunal folkomröstning spelar en liten roll för mediebilden av valrörelsen inför ordinarie kommunval. I vare sigSurahammar eller Höganäs hittades någon text eller något inslag där huvudfokus var den tidigare genomförda kommunala folkomröstningen.• Resultaten från Botkyrka och Göteborg visar att en kommunal folk-omröstning som genomförs i samband med ordinarie val får lika mycket eller mer massmedial uppmärksamhet än vad kommunvalet får.• Resultaten tyder på att mediebilden i de kommuner där folkomröstning och kommunval sammanföll i högre grad präglades av konfliktteman.• I Göteborg, men även i viss mån i Botkyrka, fick folkomröstningen, relativt kommunvalet, mer uppmärksamhet ju närmare valdagen kom.