Denna undersökning intresserar sig för hur en lyckad eller misslyckad jämställdhetsintegrering i handläggande myndigheter för landsbygdsstöd kan påverka kvinnors förutsättningar att driva jordbruksverksamhet i Sverige. Regeringsgrundade mål om demokrati och jämställd fördelning av resurser tros vara avgörande för landsbygdens överlevnad. Utvecklingen av jordbruket ses som ett av flera verktyg för att nå tillväxt, möta samhällets ökade krav på livsmedelsindustrin och samtidigt förebygga urbanisering. I dag råder en ansenlig snedfördelning mellan kvinnliga och manliga jordbruksföretagare och för att nå målen om tillväxt och jämställdhet måste denna minska. Studiens syfte har varit att undersöka teoretiska samband och kausala mönster till fenomenet kvinnors närvaro bland jordbruksföretagare och fördelningen av stöd till jordbruket, under förutsatta förklaringsmekanismer som stödhandläggande myndigheters benägenhet till jämställdhetsintegrering. Undersökningen har utförts under designen för mixed methods, och operationaliserats mot feministisk och institutionell teori. En inledande kvantitativ analys utfördes i syfte att beskriva och förklara närvaron och fördelningen av kvinnor som jordbruksföretagare i Sverige. Vidare följdes studien upp med en kvalitativ fallstudie av två avvikande fall, Länsstyrelsen för Östergötland och Skåne län för att tolka och skapa förståelse för fenomenet med kvinnors närvaro bland jordbruksföretagare. Det empiriska materialet har funnit stöd i institutionella och feministiska indikatorer om spårbundenhet, trögrörlighet, patriarkala strukturer om arv, ägande och representation. Sammanfattningsvis kan sägas att för fallen Östergötland och Skåne har främst patriarkala mönster funnit fäste och kan här sägas påverka jämställdhetsintegreringen i myndigheter för landsbygdsstöd och därigenom även kvinnors närvaro bland jordbrukare i den gröna näringen.
2015-03-27