Mid Sweden University

2008 lanserade Sveriges landsbygdsminister en vision om Sverige som det nya matlandet i Europa. Att arbeta mot denna vision skall ge ökad sysselsättning och nya företag inom de gröna näringarna är förhoppningen.

Det finns i Sverige idag ca 3000 livsmedelsföretag varav ca 1300 enmansföretag men bara 650 företag med mer än 10 anställda.

Det ställs krav på kvalitetssäkring inom livsmedelsföretag som inte ställs på många andra typer av företag. Hur arbetar då alla dessa småföretag med sitt kvalitetsarbete? I branschen är det traditionellt så att man har hjälpts åt genom arbete i kooperativa lösningar. Dessa har på senare år blivit så stora att flera av dem har sålts till andra större koncerner.

Ett stort antal olika typer av nätverk har tidigare studerats växa fram i branschen och i detta arbete har detta fenomen studerats. Vilken nytta har de små livsmedelsproducenterna av sina nätverk? Kan de vara till hjälp i kvalitetsarbetet för dessa mindre företagare?

Olika kvalitetsmodeller som Kanomodellen och PDCA-hjulet användes som teroetisk referensram när sedan 6 mindre livsmedelsproducenter med olika typer av produktion intervjuades.

Traditionellt sett har livsmedelsproducenter i norra Europa setts som mest intresserade av kvalitetsarbete i form av kvalitetssystem och matsäkerhet och kvalitetsaspekter som regionalt ursprung och smak har ansetts som högre värderat i södra Europa.

I denna studie visade sig ett annat mönster där de intervjuade företagarna betonade vikten av att leverera vad som enligt Kanomodellen mer betraktas som ”Attraktiv kvalitet” och att de lagstadgade kraven på kvalitetsystem visserligen var nödvändig kvalitet med bara tillfredsställde basbehoven och inte det som medförde kundtillfredsställelse.