Hur läsningen av lokala och regionala tidningar tryckta på papper ser ut är studeratoch väl känt. Teorin om en lästrappa formulerades för mer än 30 år sedan medlokala nyheter som en av de nödvändiga bottenplattorna. Den omhuldas i storadrag fortfarande, även när de lokala morgontidningarnas upplagor sjunker ochsärskilt de yngre läsarna väljer nätet framför papperstidningen.Medan läsningen av papperstidningar minskar och läsningen av lokala nyheterpå nätet ökar, så har inte kunskapen om vad som läses på nätet ökat i motsvarandegrad. Nätjournalistiken i sig, hur den skiljer sig från traditionell journalistik och hurden medför såväl nya möjligheter som nya hot, är med viss eftersläpning beskrivenoch granskad. En aspekt som tydligt intresserat forskarna gäller vilken påverkanklickstatistiken har på journalistiken. Att dessa publikdata är betydelsefulla verkardet råda samstämmighet om. Men forskarna, som främst bygger på intervjuer medoch observationer av journalister, är inte ense om användarmätningarna har en storbetydelse för nyhetsvärderingen eller om klickstatistiken är en faktor bland flera.Studier som bygger på analyser av publikdata är sällsynta och det är inte lätt förforskarna att hålla jämna steg med medieutvecklingen.Föreliggande studie, visserligen begränsad men en av de första i sitt slag, syftartill att öka vetskapen om vad besökarna på en lokal/regional nyhetssajt väljer attta del av. Dessutom nosar rapporten på nya metodologiska ingredienser. För attjämföra läsningen av papperstidningen med läsningen på nätet används data frånanalysverktyget Google Analytics. En jämförelse av läsningen görs som dels byggerpå intervjusvar (papperstidningen) och dels på automatisk registrering av antaletunika sidvisningar med flera variabler. Jämförelsen är inte oproblematisk, varförför- och nackdelar med mätmetoderna samt nödvändiga förbehåll rörande resultatendiskuteras i rapporten.Resultaten, med nödvändiga metodbetingade reservationer, pekar på att nyheterläses på olika sätt i papper och på nät. I papperstidningen utgör läsningen avförstasidorna (inklusive de redaktionella bilagornas förstasidor) endast en tiondel avden totala läsningen; på nätet svarar "förstasidorna" (ingångssidan till sajten ochingångssidorna till geografiska och ämnesmässiga underavdelningar) för hälften avalla unika sidvisningar.På nätet är nio av tio av de artiklar som går att mäta producerade av redaktionenoch behandlar lokala frågor. En liten del gäller övriga Sverige och en ännumindre del internationella förhållanden. I papperstidningen är drygt hälften av delästa artiklarna redaktionellt producerade och lokalt inriktade. En fjärdedel av demgäller övriga Sverige och en något mindre andel internationella frågor.Artikeltyper av flera olika slag är representerade bland de texter som läses istor omfattning i papperstidningen. På nätet är variationen av det som efterfrågatsmindre.De ämnen som favoriseras av läsarna i papperstidningen handlar om 1) denoffentliga sfären, 2) brott och olyckor och 3) ekonomi och handel. På nätet gällerde unika sidvisningarna främst 1) brott och olyckor, 2) offentlig sfär och 3) sport.En närmare analys av vad som läses om den offentliga sfären visar att på nätet svarar två delämnen för 70 procent av de unika sidvisningarna. I papperstidningenkrävs sex delämnen för att tillsammans nå upp till 69 procent av den samlade läsningen.De tio mest lästa artiklarna i papperstidningen behandlar ämnen inom den offentligasfären. Hälften av dem är redaktionella satsningar i form av nyhetsanalyserav aktuella händelser. På nätet handlar de tio artiklarna med flest unika sidvisningarom olika typer av olyckor och brott.På nätet lever den enskilda artikeln eller notisen längre än i papperstidningen.En översiktlig genomgång av texter som efterfrågats återkommande under undersökningsperioden(sex olika dagar under två veckors tid) visar att de antingen harhögt lokalt informationsvärde (pizzerian brinner igen, busslinje dras in efter stenkastningmot bussar, ABB varslar anställda, lokal handel växer kraftigt, butik i konkurs)eller har rubriker med våldsamt och/eller sexuellt innehåll (tafsade innanförtrosorna, 15-åring misshandlade sin mamma, 16-åring sålde flicka till kompisar, 6-årig flicka våldtagen, mamma räddade son undan yxattack,).En slutsats utifrån siffermaterialet i rapporten är att papperstidningen och nätetläses på olika sätt. Papperstidningen läses från sida till sida; ett ganska brett innehållerbjuds och konsumeras. Genomsnittstiden för läsning uppges vara 26 minuterper dag. Det innehåll som utnyttjas på nätet är mindre variationsrikt och genomsnittstidensom dagligen ägnas sajten är betydligt kortare, uppskattningsvis 6och en halv minut. Nätet används i huvudsak för att gå in och uppdatera kunskapenom händelser som pågår, det kan gälla olyckor, bränder och löpande förloppsom sport. För läsarna av papperstidningen kan informationen på sajten fungerasom ett komplement, men hur fungerar sajten för dem som inte tar del av papperstidningensinnehåll? Fungerar det lokala materialet på sajten fortfarande som primärläsningför dem, som det första steget på lästrappan?En annan slutsats gäller en möjlig åtgärd från redaktionen när läsningen avpapperstidningen minskar ytterligare. En mer aktiv lansering och aktivering avsamhällsinriktade nyheter kan då bli mer framgångsrik och angelägen. Den omsorgom trafiksiffrorna för flödesnyheter om olyckor och brott som kan iakttas i dag kanvidgas till det samhällsorienterade materialet.För den fortsatta kunskapsutvecklingen på detta område är det fruktbart attdjupare analysera tidsanvändningen på nätet som en indikator för hur nätinnehålletfaktiskt används. Det förefaller i denna studie vara intresseväckande skillnader i huranvändarna klickar på det som erbjuds på sajten – och hur mycket det sedan engagerari form av hur länge det används. Likheterna med läsningen av den lokalapapperstidningen är större för tidsanvändningen på den lokala sajten än för deunika sidvisningarna. Det blir framöver allt mer intressant att förutom tidsanvändningstudera andra uttryck för engagemang i innehållet.