Mid Sweden University

Bakgrund: En riskfaktor för att få utmattningssyndrom är kort

arbetslivserfarenhet som sjuksköterska, ung ålder samt att vara nyanställd. Följder av

utmattningssyndrom kan vara hämmat engagemang, svårt att ta beslut, minskad prestation

och effektivitet samt minskad arbetstillfredsställelse och hög sjukfrånvaro.

Syfte: Belysa hur förhållanden i sjuksköterskans arbetssituation kan påverka risken att

utveckla utmattningssyndrom.

Metod: En litteraturöversikt har använts som metod. Artiklarna har tagits fram genom

databassökningar i PubMed, Cinahl och PsycInfo. Sökorden utgår från valt syfte. Både

kvantitativa och kvalitativa artiklar har använts och de artiklar som ligger till grund för

resultatet har granskats kritiskt. Analysen resulterade i fem olika områden.

Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor har en benägenhet att befinna sig i riskzonen för

att utveckla utmattningssyndrom under sina första två yrkesverksamma år relaterat till

arbetsmiljön. Om sjuksköterskan tar hand om sin egen hälsa, såväl fysisk som psykisk,

förkortas utsattheten för utmattningssyndrom.

Diskussion: Forskning tyder på att sjuksköterskans hälsa inverkar på patienternas hälsa.

Förebyggande åtgärder kan vara att handskas med stress och veta hur hon ska använda sig

av copingstrategier.

Slutsats: Arbetsmiljön på en arbetsplats har stor betydelse. Med ett aktivt ledarskap

förbättras arbetsmiljön. De sjuksköterskor som inte kan påverka sin arbetsmiljö i positiv

riktning, befinner sig i riskzonen att utveckla utmattningssyndrom.