I denna studie ämnar vi till att undersöka implementering av etableringsreformen och dess inverkan på utländska akademiker. Syfte med uppsatsen handlar framförallt om hur utländska akademiker ser på åtgärder och insatser som vidtagits. Frågeställning grundar sig i på hur etableringsreformen har påverkat utländska akademikers möjlighet till jobb i Sundsvall.
Etableringsreformen huvudsyfta till att underlätta och påskynda nyanlända invandrares process att närma sig arbetsliv samt stärker nyanländas delaktighet i samhällsliv. Reformen innefattar insatser och åtgärder som exempelvis svenska för invandrare (SFI), samhällsorientering och andra förberedande insatser. För utländska akademiker tillkommer en insats, projekt "korta vägen" som tillvaratas och främjas personers kompetens och kunskap. Redogörelse av studien utgår ifrån åtgärden och insatsen som beskrev samt frågor som berör etableringslots och validering av tidigare utbildning. Med hjälp av insatsen och åtgärden ska nyanlända invandrare utöka möjligheter till ett arbete.
Studien genomföras med hjälp av kvalitativ metod dvs. att det är ett samlingsbegrepp för flera olika metoder, och intervjumetoden är en bland många som valdes i denna studie. Implementeringsteori är en teoretisk ansats som uppsatsen har använt för att belysa hur åtgärden och insatsen har implementerat i praktiken samt använts nerifrån- upp perspektiv teorin som ett komplement. Resultatet visar att utlänska akademiker upplever att åtgärden och insatsen framkommits men att det inte möter deras behov och önskemål. Behovet av att lära sig svenska språket är stort bland de personerna.
De slutsatser som dras är att det finns brister på samarbete mellan berörda myndigheter och aktörer som implementerar reformen, och detta kan drabba individen negativt. Dessutom visade resultatet att det råder brister på kommunikation och information mellan aktörerna och deltagare vilket förutsätter som ett problem för att lycka med etableringsreformen.
2013-08-29