Mid Sweden University

Bakgrund: Enligt Barnpsykiatri kommitténs definition av psykisk ohälsa skall symtomen pågå under en längre tid, hindra barnet från att fungera optimalt samt orsaka lidande. År 2013 lever så många som cirka 400 000 barn med en ensamstående förälder i Sverige. Syfte: Att belysa hur barn till ensamstående föräldrar påverkas psykiskt av sin uppväxtmiljö. Metod: För denna litteraturöversikt söktes vetenskapliga artiklar i databaserna CINAHL, Pubmed och PscyINFO. Slutligen inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav fem med kvalitativ ansats och tio med kvantitativ ansats. Dessa artiklar analyserades utifrån ett deduktivt perspektiv. Huvudresultat: I resultatet framkom det att barn till ensamstående föräldrar utsätts för ett antal olika riskfaktorer som kan leda till psykisk ohälsa. Familjestrukturen har stor betydelse för ekonomin och många barn känner sig socialt exkluderade på grund utav sin fattigdom. Vissa specifika fördelar framträdde även inom ensamstående hushåll. Barn upplever en stark närhetskänsla och stor tillit till sin förälder. Diskussion: Det är tydligt att barnen i dessa familjestrukturer är väldigt utsatta för riskfaktorer som kan leda fram till psykisk ohälsa. Dessa barn behöver uppmärksammas och fångas upp i god tid av sjukvården så att de kan få den professionella hjälp de behöver. Slutsats: En ökad kunskap bland hälso- och sjukvårdspersonal om vilka barn som befinner sig i riskgrupperna för att utveckla psykisk ohälsa är nödvändig. Sjukvården skulle då kunna tillmötesgå dessa barn snabbare och på ett effektivare sätt och möjligen förhindra försämring i hälsotillståndet.