Bokkapitlet bygger på ett intervjumaterial med kvinnor som efter längre tids sjukdom lyckats återgå till arbetslivet. I materialet framkom faktorer som kan karakteriseras som mer eller mindre självklara i förhållande till återgång till arbete: ekonomi, arbetsmoral, bemötande etc. Men, de intervjuade kvinnorna uttryckte också att känslor hade varit avgörande drivkrafter. Detta fångade vår uppmärksamhet. Fåfänga, lust och längtan – är det vanligt att sådana känsloaspekter lyfts fram och beskrivs som drivkrafter i en rehabiliteringsprocess? Nej, skulle det visa sig när vi gjorde litteratursök. Detta kan bero på att det ofta är den biomedicinska synen på hälsa som dominerar. Den biomedicinska inriktningen är reduktionistisk, dvs. att helheten reduceras till dess delar, t.ex. olika organsystem (Medin og Alexandersson, 2000). De känslomässiga aspekterna däremot anses inte viktiga i ett sådant perspektiv. I bokkapitlet argumenterar vi i stället för varför vi anser att en människa bör ses i den helhet och kontext som hon upplever sig vara i (Nettleton, 2006). Det känns därför viktigt att lyfta fram och diskutera känslomässiga drivkrafter eftersom just fåfänga, lust och längtan hade haft avgörande betydelse för kvinnorna i det empiriska materialet.