Mid Sweden University

Bakgrund

: År 2002 fick Enheten för Psykisk Hälsa vid Samhällsmedicin

i uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) och sjukvårdsområdena

att undersöka kvinnors situation i Stockholm med avseende

på bland annat förekomst av smärta. I uppdraget betonades också att

kvinnornas situation skulle jämföras med en grupp män. Denna

undersökning ingår i en serie rapporter om kvinnors hälsa.

Syften

med undersökningen var att: (i) kartlägga och beskriva smärtupplevelser

bland kvinnor och män; (ii) jämföra kvinnor och män med

eller utan smärta med avseende på sociodemografisk och ekonomisk

situation; och (iii) identifiera riskfaktorer för smärta bland alla deltagare.

Metod

: 3616 slumpmässigt utvalda kvinnor mellan 18-64 år boende i

Stockholm (2276 med smärta och 1340 utan smärta) och en jämförelsegrupp

av 520 slumpmässigt utvalda män (293 med smärta och 227 utan

smärta) deltog i undersökningen. Deltagarna besvarade en enkät som

mätte sådana områden som ekonomisk situation och smärtupplevelser.

Studien var av tvärsnittsdesign och data insamlades under åtta

konsekutiva veckor.

Resultat

: De univariata analyserna visade att kvinnor med smärta i

jämförelse med andra deltagare oftare var invandrare, frånskilda och

anställda inom sådana yrken som inte sällan innebär höga psykiska

och/eller fysiska påfrestningar (t.ex. hälso- och sjukvård). Vidare

försörjde de sig i större utsträckning genom sjukbidrag, hade mer

ekonomiska problem och hade oftare varit sjukskrivna året innan

undersökningen. Män med smärta å andra sidan var oftare ingenjörer/

arkitekter/jurister, industriarbetare eller anställda inom olika tjänsteyrken

(t.ex. städare). Männen generellt hade haft längre perioder av

arbetslöshet under sin yrkeskarriär och försörjde sig i större utsträckning

genom arbetslöshetsersättning. Personer med smärta var signifikant

äldre än smärtfria deltagare.

Kvinnor med smärta i jämförelse med män med smärta hade oftare ont

i hela kroppen, ont i huvudet, i nacken/skuldrorna, i övre extremiteterna,

i magen och i höfterna. Vidare upplevde de smärtan som mer intensiv,

komplex och både djup och ytlig. De led också i större utsträckning

än män av smärtan nästan varje dag, hade större smärtrelaterad funktionsnedsättning

och använde oftare smärtstillande och antidepressiva

läkemedel samt naturläkemedel. Män med smärta rapporterade å andra

sidan oftare smärta i bröstkorgen och beskrev smärtans sensation som

djup.

Smärta, enligt logistisk regressionsanalys, var inte associerade med kön

utan med ökande ålder, låg utbildningsnivå, sjukskrivning, ekonomisk

belastning och att vara anställd inom industri-/tjänste-/utbildningsoch

sjukvårdssektorn.

Slutsats

: Kvinnor med smärta hade generellt en sämre socioekonomisk

situation än andra deltagare. Kvinnor med smärta i jämförelse med män

med smärta tenderade att konsumera mer mediciner, i synnerhet antiinflammatoriska

och antidepressiva läkemedel, och i flera avseenden

rapporterade en allvarligare smärtproblematik. Sambandet mellan att

vara kvinna och ha smärta har inte påvisats. Förekomst av smärta var

relaterad till bland annat sådana faktorer som sjukskrivning och

ekonomisk belastning.

Föreliggande rapport tyder på att smärta är ett betydande problem. De

behandlingsstrategier som ofta används för att hantera smärtproblem

(t.ex. sjukgymnastik) upplevdes inte vara effektiva. Andra metoder

(t.ex. beteendeorienterade terapier) borde utprövas och övriga underliggande

faktorer som kan bidra till ohälsan (t.ex. ekonomiska problem)

måste beaktas.