Mid Sweden University

Förlagsinformation:

Boken syftar till att tydliggöra den komplexitet som utmärker rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor. Det goda skolledarskapet är inte enbart en fråga om att demonstrera ytliga ledaregenskaper som empatisk framtoning, kommunikativ förmåga, karismatisk utstrålning. I boken analyserar författaren vad ett professionellt skolledarskap verkligen innebär och diskuterar konsekvenserna av denna professionalism för skolledares faktiska yrkesutövande. Det handlar kort sagt om de skolledarroller som ligger i förlängningen av den centraliserade resultatstyrning som präglar dagens skola och om det frirum som denna styrform öppnar för. För den enskilda skolan och skolledaren har frirummet att göra med var gränserna går för skolans planering, genomförande och uppföljning av det egna vardagsarbetet. Bokens innehåll bygger på den frirumsteori om skolan som institution och skolor som organisationer som redovisas i Att förstå skolan (Studentlitteratur 2003). Boken vänder sig till verksamma och blivande rektorer samt till andra ledare verksamma inom enskilda skolor. Eftersom ledarskapsfrågor fått ett utökat utrymme i den nya lärarutbildningen är bokens innehåll även relevant för lärarstudenter och verksamma lärare.

Innehåll:

Förord 11 Introduktion 13    Skolledarskap 13    Spelreglerna, spelplanen, spelet och spelarna 14    Skolledarskapets professionalism 15    Bokens syfte och fortsatta innehåll 17 KAPITEL 1 Perspektiv på skolledarskap 19    Inledning 19    Perspektiv – utkikspunkter 19    Ett exempel 20    Institutions- och organisationsperspektivet 22    Begreppet institution 23    Begreppet organisation 24    Institution och organisation i ett sammanhang 24    Ett pedagogiskt institutions- och organisationsperspektiv 26    Skolinstitutionen som moraliskt frirum 28    Några nedslag i ledarskapslitteraturen 29    Två grundläggande inriktningar av perspektiv på ledarskap 30    Andra relevanta ledarskapsperspektiv 33    Tillbaka till skolledarskapets professionalism 34    Att nagelfara skolledarskapets komplexitet 37 KAPITEL 2 Skolinstitution, skolledarskap och skolutveckling 41    Inledning 41    Stat och samhälle 41    Tillbaka till spelreglerna, spelet, spelplanen och spelarna 44    Stat/samhälle och skolans institutionella strukturer 45    De institutionella spelplanerna: slipsen, molnet och ellipsen 48    Skolledarskap och skolans institutionella spelplaner 51    Sammanfattning 54    Vardagsnära skolutveckling enligt frirumsstrategin 57    Skolutveckling enligt frirumsstrategin i praktiken 59    Stödinsatser för utvecklings- och analysgruppen 61    Sammanfattning 62    Förutsättningar för framgångsrik skolutveckling 63    Bokens närmast fortsatta innehåll 65 KAPITEL 3 Skolans statliga uppdrag: Kompetensutveckling och kulturreproduktion 67    Inledning 67    Skolans formella uppdrag enligt skollagen 68    Slutsatser som skolans uppdrag 69    En utvidgning: Målrationalitet och värderationalitet 70    De kompetensutvecklande och kulturreproducerande uppdragen 71    Kompetens, kvalifikation och humankapital 73    En ytterligare utvidgning: Marknad, tillväxt och välfärdsstat 74    Entreprenörskap och tillväxt 75    Det kulturreproducerande uppdraget 76    Bildning och bildningsideal – en introduktion 77    Att förstå uppdragen i perspektivet av bildningsideal 78    Personlighetsutvecklingens och ämneskunskapsuppdragets bildningsideal 79    Demokratiuppdragets bildningsideal 80    Det kombinerade personlighetsutvecklingens och demokratiuppdragets bildningsideal 81    Kompetensutveckling och kulturreproduktion sammantagna 82    Slutsats och diskussion 84    En utvidgning till: Jämförelse mellan det svenska och det forna östtyska skolsystemet 85 KAPITEL 4 Skolan som institution: Idéernas kraft möter realiteternas tryck 87    Inledning 87    Begrepp för att penetrera skolan som institution 88    Förvaltningspolitik 90    Förvaltningspolitik och implementering 91    Transaktionskostnader 94    Sammanfattande slutsats 94    Skolverksamhetens samhälleliga effekter 95    Skolans institutionella befogenheter i implementeringsprocessen 97    Likvärdighet som skolpolitiskt honnörsord 98    Uppdrag, implementering och effekter i sammandrag 102    Exempel på implementeringsprocesser 102    Från nyhumanistiska bildningsambitioner till formaliserad ämnesundervisning 103    Från dåtid till nutid 106    Slutsats 112 KAPITEL 5 Skolor som organisationer och skolors kulturer 115    Inledning 115    Skolorganisationers olika sfärer 115    Skolor som professionella organisationer 116    Skolor som byråkratiska/administrativa organisationer 120    Skolor som tvångsorganisationer 122    Skolorganisationer och skolkulturer 125    Kulturanalys 2: Metodisk uppläggning och genomförande 127    Rådata och dimensioner 128    Dataredovisning 128    Tolkning och analys 137    Perspektiv/förståelsebas 138    Möjliga skolutvecklingsområden 140 KAPITEL 6 Skolledarskapet; skolledares arbete och arbetsvillkor 143    Inledning 143    Kollektiv identitet 144    Det osynliga kontraktets renässans 146    Spelplan ellipsens skolledarskap 148    Rektorer/skolledare som resultat- och verksamhetsansvariga 149    Kärnhuset: Skolledarskapets ramar och förutsättningar 150    Fruktköttet: Skolledarskapets innehåll 154    Dilemman och institutionella imperativ 156    Chef och ledare 159    Sammanfattande slutsats 160    Skalet: Skolledarskapets professionella identitet 161    Vad innebär egentligen pedagogiskt ledarskap 162    Lärare som pedagogiska ledare 164    Diskussion och slutsats 165    Summa summarum 165 KAPITEL 7 En mötesplats mellan inspektörer och inspekterade 169    Inledning 169    Skolmyndigheternas granskande och utvärderande verksamhet 169    Länsskolnämndens inspektörer – skolans inspiratörer 170    Ansvarsutkrävande och ansvarstagande 171    Skolinspektion och tillsyn 172    Skolinspektionens tillsyns- och kvalitetsgranskningsuppdrag 174    Sammanfattande slutsatser 182    Problembeskrivning 183    Att knyta samman skolinspektion och skolutveckling 185    Skol- och kvalitetsutveckling, skolans frirum och skolinspektionens dualism 188    Att kombinera skolinspektion och skolutveckling 191    Skolinspektion och skolutveckling som kniptångsmanöver 193    Ryms den föreslagna modellen i Skolinspektionens uppdrag 196    Skolledarskapet – såväl objekt som subjekt för skolinspektionen 196 KAPITEL 8 Det goda pedagogiska samtalet 199    Inledning 199    Pedagogik, påverkan och det goda samtalet 200    Några av samtalets förebilder 201    Det argumenterande samtalet 203    Argumentationsanalys – att bedöma samtalets kvalitativa innehåll 204    Seminariet som klassisk arbetsform för det goda samtalet 205    Det goda pedagogiska samtalet i skolors vardagsarbete 206    Det goda pedagogiska samtalet och skolors frirum 207    Aktionslärande 208    Strukturerade och ostrukturerade talsituationer 210    Forskningscirkeln som talsituation för det goda pedagogiska samtalet 211    Forskningscirkeln och aktionslärande 212    Sammanfattande slutsats 213    Forskningscirkeln, forskare och skolledare 214    Kritisk vän 215    Rektorer/skolledare som kritiska vänner 218 Efterord 223 Referenser 225 Metodbilaga: Kulturanalys 1 som självvärderingsinstrument 235    Inledning 235    Skolans kultur speglad i lärares yrkesnormer/kåranda 235    Kulturanalysens metodiska uppläggning och genomförande 238    Hur sker fördelningen av utsagor 239    Utsagornas inordnande i dimensioner och kategorier 241    Dominerande drag i skolans kultur 252    Sammanfattande slutsatser om kulturerna vid denna skola