Mötet, under den första terminen, med de nyantagna lärarstudenterna kännetecknas mer och mer av att studenter uttrycker önskemål om information och undervisning om vad som är centralt i studierna, hur de ska lägga upp sina studier mm. ”Första terminen var alltså, då var jag i kaos, i upplösningstillstånd. Då trodde jag nog bara att högskolan skulle vilja putta mig härifrån…”[1] Detta citat illustrerar hur en student uttrycker den frustration som det innebär att komma till lärarutbildningen och inte känna igen sig och då tidigare lärandestrategier inte längre leder till framgång.
Det var liknande erfarenheter och utifrån uppdraget om breddad rekrytering som våra tankar och idéer om hur introduktionen och övergången till studier vid lärarutbildningen skulle kunna underlättas. Hur utbildningen ska utformas så att studierna under det första året ska bli intressanta och utvecklande och att de ska leda till studieframgång och ett meningsfullt lärande såsom man som förväntansfull lärarstudent hoppas när man tar steget in i högskolan.
I propositionen Den öppna högskolan[2] betonas betydelsen av att högre studier blir möjlig och görs attraktiv för en bredare befolkningsgrupp. Argument som förs fram är bland annat att utbildning har en allt större betydelse för välfärd, tillväxt och utveckling. Den bryter väg för kunskapssamhället. Utbildning är också viktig för individens personlighetsutveckling och ger större förutsättningar att kunna möta nya utmaningar och förändringar. Högskolan har fått en ny roll i ett livslångt lärandeperspektiv. Alla människor har rätt till kunskap. Det innebär att högre utbildning ska kunna ses som ett möjligt alternativ för alla oavsett bakgrund och erfarenheter. Högre utbildning ingår med andra ord som en del i en utbildningspolitisk åtgärd sett ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. En målsättning är att den mångfald som finns i samhället i större grad måste avspeglas i högskolan. Detta kräver pedagogisk förnyelse så att utbildningen blir bättre anpassad till alla studenter oavsett social bakgrund, bostadsort, kön, etnisk tillhörighet och funktionshinder.
I strävan att leva upp till propositionens krav var det önskvärt att utveckla strategier och verksamheter för att möta mångfalden av nyantagna lärarstudenter och även kunna stödja och överbrygga övergången från gymnasial-, komvux- eller folkhögskolestudier till studier vid lärarutbildningen. Ett flertal kontakter togs bland annat med Härnösands Folkhögskola, med FMLS och med Studentkåren i Härnösand. Tillsammans utformades en handlingsplan för ”lärande samtal i lärarutbildningen” som ledde till att Allmänna Arvsfonden biföll ansökan och projektet kunde starta vårterminen 2005.
[1] Rodell Olgaç, C. (2007). ”Stava rätt-programmen, dom begriper ju sig på oss!” En utvärdering av projektet Lärande samtal i lärarutbildningen – LäSa vid Mituniversitetet. s. 19
[2] Proposition 2001/2002:15, Den öppna högskola. Regeringskansliet
2007.