Denna rapport bygger på analys av resultaten från 40 enkätsvar och 40 genomförda intervjuer med 30 doktorander och 10 nydisputerade från LiTH. Rapporten bör ses som ett led i en ständigt pågående uppföljning och utveckling av forskarutbildningen vid LiTH. Undersökningen som ligger till grund för rapporten utfördes våren 1998.
Ett genomgående intryck är att forskarutbildningen som helhet vid LiTH anses hålla en jämn och hög kvalitet, att den kunskapsmässiga, den materiella och den administrativa standarden håller samma jämna och höga kvalitet, och detta gäller såväl vid nationella som internationella jämförelser. Det mesta vad gäller handledarkvalitet, arbets- och forskningsklimat, utbildningens uppläggning och struktur anses vara bra eller mycket bra. Det råder stor optimism bland såväl nydisputerade som doktorander vad avser framtidsutsikter, och karriärmöjligheterna uppfattas som mycket goda. Trots att helhetsintrycket rapporteras vara mycket gott finns det några saker som påkallar uppmärksamhet, i stort och smått. Handledningsfrågor, t.ex., hör till de områden som anses böra uppmärksammas.
Å ena sidan – forskarutbildningen vid LiTH är en tuff och krävande utbildning som kräver extraordinära insatser från doktoranden, och det är därför varken förvånande eller orimligt att några slutar utan att ha uppnått examensmålet. Å andra sidan – det förekommer att enstaka doktorander lämnar forskarutbildningen »i onödan». Doktorander som lämnar utbildningen i onödan är sådana som har såväl de intellektuella förutsättningarna som den uthållighet som krävs för att framgångsrikt genomföra en lyckad forskarutbildning, men som av olika skäl väljer att sluta i förtid. Det finns således anledning att titta närmare på den gruppen, att lyssna på vad de har att säga. Rapporten tar upp såväl starka som svaga sidor av forskarutbildningen, och utmynnar i några förslag till åtgärder att förbättra utbildningen.