Den stora undersökning som genomförts om läsfärdigheter i Stockholm under åren 1993 � 2000 visar att det finns skillnader mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund med avseende på resultat på lästest på svenska. Dessa skillnader är större då läsförståelse mäts än när ordigenkänningsförmåga mäts. Till viss del kan dessa skillnader förklaras med skillnader i hembakgrund mellan eleverna. När olika grupper av elever med invandrarbakgrund jämförs finns skillnader mellan de som bott hela livet i Sverige och de som ej bott hela livet i Sverige samt mellan olika språk/kulturgrupper. Elever med invandrarbakgrund som bott hela livet i Sverige har bättre resultat på lästesten på svenska än de som ej bott hela livet i svenska. Tyskspråkiga elever och kinesiskspråkiga hade bättre resultat än de svenska eleverna. Andra grupper som engelsk-, polsk- och finskspråkiga elever hade resultat som var obetydligt lägre än de svenska elevernas. Däremot hade t.ex. somali-, romani-, turkisk- och arabiskspråkiga elever resultat som var betydligt lägre än de svenska elevernas. Att läsa för eleverna innan de själva kan läsa samt tillgång till böcker och tidningar i hemmet tycks vara faktorer som positivt samvarierar med läsförmågan både bland svenska elever och elever med invandrarbakgrund. Troligen är denna samvariation starkare bland eleverna med invandrarbakgrund än bland de svenska eleverna. Elever med god läsförmåga på två språk kommer i flera fall från tvåspråkiga familjer. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i skolor med låga medelvärden på lästesten och går i större utsträckning än svenska elever i klasser där lärarna upplever att resurserna är otillräckliga. Undersökningsresultaten visar också att skillnaden i resultat på lästesten mellan de svenska eleverna och de elever med invandrarbakgrund som bott hela livet i Sverige är den samma i år 3 (1994) som år 8 (1999).