Genetik blev mot slutet av 1900-talet en modevetenskap. Genmanipulerad mat, genterapi, gendopning av idrottsutövare och kloning av får och människor rapporterades och diskuterades i massmedia. Etik och lagstiftning bjöd på svåra mänskliga och politiska problem. De överväldigande nya kunskaperna om genernas biokemiska struktur och funktion skapade också en helt ny historisk kunskap. genarkeologin bygger på insikten om att mänsklighetens historia finns arkiverad i de nu levande människornas gener. Boken DNA, etnicitet, folk och folkvandringar handlar om hur den naturvetenskapliga genarkeologin på 1900-talet mötte den arkeologiska och antropologiska forskningstraditionen. Det var ett möte mellan olika sätt att se på och förstå människor och samhällen. Boken är en skarpt kritisk diskussion av genarkeologin utifrån ett humanistiskt synsätt.