Har valregler betydelse? Den frågan springer ur debatten om politiska institutioners betydelse för samhälleliga utfall. Den här studien undersöker därför denna fråga genom att analysera om variationen i samordnad valsedeldistribution mellan svenska kommuner påverkar valresultatet för mindre partier. Utgångspunkten är att reglerna för valsedeldistribution skapar en institutionell skillnad mellan två grupper av partier, vilket kan påverka valresultatet. Med institutionell teori som analytiskt ramverk testas om psykologiska effekter av valregler finns även på aggregerad nivå, snarare än enbart på individnivå. Studien genomför en kvantitativ tvärsnittsanalys av samtliga 290 kommuner i Europaparlamentsvalet 2024 samt av riksdagsvalet 2022. Datan analyseras sedan via multivariat regressionsanalys. Resultaten visar att det finns en statistiskt signifikant högre röstandel samt personröstandel för mindre partier i båda de undersökta valen. Studien ökar därmed kunskaperna om valreglers betydelse för valresultat och förutsättningar för politiska partier.
2026-08-21