Mid Sweden University

Problemformulering och syfte: Journalistiken har under den tekniska utvecklingen genomgått en förändring i hur artiklar publiceras och bevakas. Från att artiklar bara skrevs i papperstidningar till att nästan alla nyheter hittas på nätet. Detta gör att media lättare kan bevaka hur vällästa deras nyheter är. Något som i sin tur kan ändra hur det journalistiska hantverket faktiskt ser ut. De mätbara faktorerna får en större plats i redaktionernas vardag, men hur påverkar det faktorer som inte går att mäta? Finns det fortfarande plats för exempelvis magkänsla, något som syftar på journalisters intuitiva förmåga att bedöma nyhetsvärde, relevans och trovärdighet i en story och i en publicering även om det inte blir lika välläst. Syftet med studien är allt lyfta hur dessa effekter påverkar det journalistiska arbetet på en lokal nivå, samtidigt som den presenterar hur skillnaderna ser ut en användning av den mätbara datan hos statliga media gentemot dagspress.

Metod och material: Studien bygger på en blandad metod mellan tre fokusgrupper samt individuella intervjuer. Fokusgrupperna skedde vid de tre mediahusen: Sundsvalls Tidning, P4 Västernorrland och SVT Västernorrland. I fokusgrupperna satt tre reportrar från samma mediehus. Samtalen pågick mellan 40-60 minuter. De individuella intervjuerna gjordes med chefer i olika roller hos de tre mediehusen. Intervjuerna pågick mellan 30-40 minuter.

Huvudresultat: Resultatet visar att den mätbara datan är en stor faktor när det kommer till att en publicering ska anses som lyckad eller inte, även på lokal nivå. Samtidigt har fortfarande det omätbara en plats i publiceringarna, trots den data som finns idag. De omätbara tar sin plats i publiceringar, framförallt hos P4 Västernorrland som menar att stort fokus går till live och sändningar i FM-radio där det inte kan mäta datan på samma sätt som vid nyhetspubliceringar.Journalisterna vid lokalredaktioner ser också hur verktygen hjälper publiceringarna, samtidigt som verktygen kan göra publiceringarna mer lika varandra då man bara följer ett och samma spår. Det fanns också tydliga åsikter om att man ansåg att public service har svårare att använda datan än dagspressen, som behöver sälja sina publiceringar. Reportrarna framhöll också “pliktjournalistik”, något som dagspressen ansåg att public service ägnar sig åt till större del, något de andra inte hade samma åsikt om.