Mid Sweden University

Bakgrund: Migration kan vara frivillig eller påtvingad samt medför ofta stora hälsomässiga och sociala utmaningar för flyktingar, som upplever psykosocial stress och psykisk ohälsa före, under och efter migrationen. Tvångsmässig migration påverkar miljontals människor globalt och är förknippad med ökad psykisk ohälsa, exempelvis posttraumatiskt stressyndrom [PTSD], depression samt ångest. Postmigrationsfaktorer som ekonomiska svårigheter, diskriminering och begränsad tillgång till vård kan förvärra den psykiska hälsan. Syfte: Att undersöka hur tvångsmässig migration påverkar den psykiska hälsan hos flyktingar i Sverige. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar identifierade genom sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Totalt inkluderades sju artiklar, vilka analyserades genom förenklad tematisk analys. Resultat: Två olika huvudteman identifierades, Psykisk ohälsa och postmigrationsstress samt Copingstrategier för att hantera migrationsrelaterad stress. Postmigrationsstress, exempelvis ekonomisk osäkerhet och social isolering, identifierades som riskfaktorer för psykisk ohälsa. Religionsutövning, acceptans och problemlösning är copingstrategier som används för att hantera postmigrationsstress hos flyktingar. Familjeåterförening och socialt stöd lyfts fram som skyddande faktorer. Slutsats: Tvångsmässig migration har en negativ påverkan på flyktingars psykiska hälsa, där postmigrationsfaktorer som ekonomisk osäkerhet, diskriminering samt brist på stöd ökar risken för PTSD, depression och ångest. Familjeseparation och negativa myndighetskontakter förstärker stressen, medan copingstrategier som religionsutövning och problemlösning kan lindra effekterna.