Mid Sweden University

I denna studie har vi analyserat svensk och norsk barnlitteratur som läses på förskolor utifrån ett normkritiskt perspektiv. Syftet var att undersöka och jämföra hur fördelningen bland normkategorierna kön, etnicitet och funktionsvariation synliggjordes i dessa två länder. Urvalet fördelades på fem svenska och fem norska barnböcker som analyserades, genom en innehållsanalys av både kvalitativ och kvantitativ metod för att närma oss innehållet samt för att kunna se fördelningen bland karaktärerna. Vi har tagit inspiration av Hirdmans (1988) teorier och Nikolajevas (2013) schema i studerandet av kön, essentialismen har framstått i analysen av etnicitet och Crip teorin har setts i funktionsvariation. Resultatet visar på att framställningen av kön och etnicitetsnormer till största del består av stereotypiskt innehåll då pronomen han och vithetsnormen domineras i det svenska och norska litteraturinnehållet. Resultatet visar också på en brist när det kommer till representationer av karaktärer med olika funktionsvariationer. Slutsatser vi dragit är att det finns en maktobalans kring normer och värderingar i litteraturens innehåll. Idealet är det manliga könet, vithetsnormen samt den funktionsdugliga kroppen som synliggörs. Vidare kan litteratur för barn enligt tidigare forskning bidra till deras identitetsutveckling samt förståelse för sin omvärld och ta del av andras levnadsätt. Därmed har pedagogers roll och medvetenhet en betydelse när det kommer till litteratur som presenteras för barnen. Detta kan medföra förändringar samt utmana normer och värderingar.