Idéburna organisationer har under de senaste åren blivit en alltmer avgörande aktör i att komplettera offentlig förvaltning inom samhällsservice. Idéburna organisationer som arbetar med socialt utsatta grupper har ofta två huvudfält: Röst och Service. Service innebär att organisationen levererar tjänster i form av hjälp, stöd och andra tjänster till den valda målgruppen. Röst syftar till att vara opinionsbildande för gruppen, kritisera system, ta fram kunskapsunderlag och påverka beslutsfattare. Tidigare forskning visar att idéburna organisationer tenderar att öka sin servicebärande roll samtidigt som de minskar sin röstbärande roll. En av huvudorsakerna till den förskjutning är att förvaltningsfilosofierna Governance, New Public Management och New Public Governance blivit dominerande inom offentlig förvaltning. Denna tendens innebär att idéburna organisationer i högre utsträckning minskar sin roll som kravställare på staten och i stället får krav ställda på sig av offentlig sektor genom att de är en del av utförandet av offentlig service (Bäckström, Olofsson och Mery Karlsson 2022, 40).I studien fokuserar jag på idéburna organisationer som arbetar med hemlösa och hemlöshet. Studien ska undersöka hur kommuner använder idéburna aktörer som serviceleverantörer inom offentlig sektor och hur samma aktörer agerar som offentliga röstbärare i lokal media kring kommunens agerande i frågor som är viktiga för den idéburna organisationen.