I denna uppsats studeras hur fyra mellanstora svenska kommuner, Karlstad, Sundsvall, Karlskrona och Varberg, implementerar Sveriges åtaganden inom Agenda 2030, med särskilt fokus på mål 11 om hållbara städer och samhällen. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av kommunernas styrdokument och tolkar resultaten med hjälp av principalagent-teorin, kompletterad av teorier om New Public Management och multi-level governance. Syftet är att undersöka hur kommunerna omsätter Sveriges globala hållbarhetsåtaganden i praktiken, samt att analysera variationer i genomförandet och dess möjliga orsaker.Resultatet visar att kommunerna generellt erkänner Agenda 2030 som ett viktigt ramverk och arbetar aktivt med flera av dess delmål. Däremot varierar graden av konkretisering, ansvarsfördelning och strategisk förankring mellan kommunerna. Karlstad och Sundsvall uppvisar en mer omfattande och integrerad hållbarhetspolitik, medan Karlskrona och Varberg i större utsträckning har övergripande mål utan lika tydliga åtgärder. Skillnaderna kan förklaras av lokala faktorer som politisk sammansättning, historisk kontext, geografiskt läge och deltagande i samverkansinitiativ.Analysen visar att frånvaron av tydliga statliga uppföljningsmekanismer och incitament bidrar till en fragmenterad implementering, där kommunerna agerar utifrån egna prioriteringar. Uppsatsen drar slutsatsen att decentraliserad styrning enligt New Public Management-modellen inte räcker för att säkerställa en likvärdig tillämpning av Agenda 2030. För att uppnå en mer samordnad och effektiv implementering krävs stärkta strukturer för samverkan, stöd och kapacitetsuppbyggnad mellan stat och kommun.