Mid Sweden University

Syfte och problemformulering: Syftet med studien är att undersöka hur svenska myndigheter kommunicerade och hur deras kommunikation framställdes i medierna under och efter skolskjutningen på Campus Risbergska den 4:e februari 2025. Särskilt fokus ligger på vilka kommunikativa strategier som användes för att hantera ryktesspridning. I samband med kriser och våldsamma händelser, som vid skolskjutningen på Campus Risbergska ställs höga krav på myndigheter och medier att snabbt förmedla information. I frånvaro av bekräftade uppgifter riskerar rykten och spekulationer att spridas, särskilt via sociala medier. Detta kan försvaga allmänhetens förtroende för både myndigheter och medier. Det finns idag en brist på forskning om hur svenska myndigheter och medier specifikt kommunicerar i samband med skolskjutningar. Det finns därmed ett behov av att undersöka hur kommunikationen såg ut under och efter händelsen och vilka strategier som användes för att hantera ryktesspridningen. 

Metod och material: Studien baseras på en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur svenska myndigheter kommunicerade och hur deras kommunikation framställdes i medierna under och efter skolskjutningen på Campus Risbergska. Materialet är avgränsat till sex myndighetsuttalanden från Polisen, Krisinformation.se och Örebro kommun samt sju nyhetsartiklar från Aftonbladet, Nerikes Allahanda och SVT Nyheter. 

Huvudresultat: Studien visar hur myndigheter kommunicerade under och efter skolskjutningen, vilka kommunikativa strategier som användes och hur myndigheterna arbetade för att motverka ryktesspridning. I resultatet framgår det även hur myndigheternas kommunikation framställdes i medierna och vilka som först bekräftade händelsen och de roller olika aktörer tog i kommunikationen.