Bakgrund: Hjärtsvikt är en världsutbredd sjukdom där mer än 64 miljoner personer drabbats. Vid hjärtsvikt förekommer olika grader av symtom som påverkar personerna på olika sätt. Egenvård samt följsamhet är centrala delar för personerna med hjärtsvikt. Vidare är det en prioritet för sjuksköterskan att använda adekvata omvårdnadsåtgärder till personer med hjärtsvikt för att främja egenvård. Syfte: Syftet var att belysa de hjärtsviktsdrabbade personernas upplevelser av egenvård i vardagen. Metod: Litteraturöversikten hade en kvalitativ och kvantitativ ansats. Databaserna för artikelsökningen var Cinahl och PubMed och 15 artiklar inkluderades. En kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) och en kvantitativ innehållsanalys enligt Friberg (2022) utfördes. Resultat: Det framkom tre huvudkategorier: Symtom som påverkar, Självomhändertagande, Resurser och kapacitet. Fortsättningsvis identifierades även nio subkategorier. Den djupare innebörden av kategorierna ledde fram till ett övergripande tema: Hantera dagsformens utmaningar. Resultatet speglade symtom som upplevdes vid hjärtsvikt och tillhörande egenvård. Andra delar som belystes var vilken kunskap personerna med hjärtsvikt hade gällande egenvård samt hur bra rekommendationerna följdes därefter. Dessutom belyste resultatet en befintlig social påverkan och nya vanor i samband med hjärtsvikten. Diskussion: De upplevda svårigheterna med egenvård medförde ett konstant behov av att utveckla kunskap samt att få hjälp från omgivningen. Sjuksköterskan behövde se över de hjärtsviktsdrabbade personernas förmåga till egenvård och stötta till egenvårdsåtgärder. Slutsats: Egenvård är utmanande trots givna rekommendationer där kunskap och motivation är centrala delar i förmågan att utföra egenvård. Sjuksköterskan har en central roll i att stötta och motivera hjärtsviktsdrabbade personer till att utföra egenvård.
Godkänd 2024-11-05