The Swedish and Norwegian curricula for vocational education (VET) in electrical and energy technology show both similarities and differences that are important to consider in order to meet future labor market needs. Both countries emphasize sustainability and environmental considerations in their education, which is crucial for preparing students for the green transition. In Sweden, the Electrical and Energy Program is divided into different packages with specific credits for general subjects, program-specific subjects, specializations, and individual choices. Norway has a more integrated structure with common core subjects and program subjects that cover a certain number of hours per year. An important difference is that Sweden uses the term "renewable energy" in some courses within energy technology. At the same time, Norway includes renewable energy as part of the subject energy and control systems. Assessment in Sweden is course-based, while Norway has a more integrated assessment of competence goals.To ensure that vocational education can match the labor market needs, it needs to become more responsive and integrate digital technologies to support workforce transition. The educational programs should also include a deeper understanding of Environment, Health, and Safety (EHS) to warrant that the workforce is well-prepared for environmental and safety requirements. Local educational initiatives are important to adapt education to regional labor markets, especially in rural areas such as Jämtland and Trøndelag. Collaboration between educational institutions, industries, and policymakers is crucial to meet future demands. Pilot projects and co-development between different actors are important to create new or alternative narratives and influence institutional decisions. By addressing these needs and consequences, educational systems can better prepare the workforce for the challenges and opportunities of the green transition. In summary, both the Swedish and Norwegian curricula focus on sustainability and the environment, but there are differences in structure (e.g., economy, teacher competence), terminology, and assessment methods that can affect how well they meet future labor market needs.
Den svenska och norska läroplanerna för yrkesutbildning inom el- och energiteknik visar både likheter och skillnader som är viktiga att beakta för att möta framtidens arbetsmarknadsbehov. Båda länderna betonar hållbarhet och miljöhänsyn i sina utbildningar, vilket är avgörande för att förbereda eleverna för den gröna omställningen. I Sverige är El- och energiprogrammet uppdelat i olika paket med specifika poäng för gymnasiegemensamma ämnen, programgemensamma ämnen, inriktningar och individuella val. Norge har en mer integrerad struktur med gemensamma kärnämnen och programämnen som omfattar ett visst antal timmar per år. En viktig skillnad är att Sverige använder begreppet "förnybar energi" i vissa kurser inom energiteknik, medan Norge inkluderar förnybar energi som en del av ämnena energi och styrsystem. Bedömningen i Sverige sker i kurser, medan Norge har en mer integrerad bedömning av kompetensmål. För att yrkesutbildningen ska kunna matcha arbetsmarknadens behov behöver den bli mer responsiv och integrera digitala teknologier för att stödja arbetskraftens omställning. Utbildningsprogrammen bör också inkludera en djupare förståelse för miljö, hälsa och säkerhet (Enviroment, Health, and Safety, EHS) för att säkerställa att arbetskraften är väl förberedd för de miljömässiga och säkerhetsmässiga kraven. Lokala utbildningsinitiativ är viktiga för att anpassa utbildningen till regionala arbetsmarknader, särskilt i landsbygdsområden som Jämtland och Trøndelag. Samarbete mellan utbildningsinstitutioner, industrier och beslutsfattare är avgörande för att möta framtida krav. Pilotprojekt och samutveckling mellan olika aktörer är viktiga för att skapa nya eller alternativa berättelser och påverka institutionella beslut. Genom att adressera dessa behov och konsekvenser kan utbildningssystemen bättre förbereda arbetskraften för de utmaningar och möjligheter som den gröna omställningen medför. Sammanfattningsvis har både de svenska och norska läroplanerna ett starkt fokus på hållbarhet och miljö, men det finns skillnader i struktur (bl.a. ekonomi, lärarkompetens), terminologi och bedömningsmetoder som kan påverka hur väl de möter framtidens arbetsmarknadsbehov.