Mid Sweden University

Vid Mittuniversitetet finns redan idag forskning om professioner och deras uppgift och förutsättningar för att bidra till välfärd och utveckling (ex Jaldemark, Bång, m fl 2024; Sahlin & Sundgren, 2024). Inom lärosätet är detta organiserat vid institutioner och ämnen. En del professionsforskning inriktad mot välfärden kan dock vara lokaliserad till en eller flera befintliga centrumbildningar, exempelvis vid Centrum för Forskning om Ekonomiska Relationer (CER) och dess inriktning mot livslångt lärande (ex Håkansson Lindqvist m fl 2024; Jaldemark m fl 2021; Jaldemark, Mozelius, & Öhman, 2024). Någon centrumbildning med fokus på utveckling av välfärdens professioner finns dock inte i dagsläget. För att stärka forskningen om välfärdens professioner finns det därmed en relativt otippad potential i ett tvärdisciplinärt samarbete mellan forskare från olika ämnen och institutioner. En utgångspunkt för att akademin ska kunna bidra till välfärdens utveckling är således behovet av samarbete över professionsgränserna, så att de kan befrukta varandra och leda till forskning baserat på det tvärdisciplinära mötet där praktikprofessionerna verkar.

I grunden är disciplinära gränser inom akademin formade av sociala, kulturella och historiska processer. Detta har lett till inomdisciplinära behov av att markera specifika frågor och teman som tillhörande disciplinen (Biglan, 1973; Trowler m fl 2012). Realiteten utanför akademin, inom exempelvis välfärdssektorn, ser dock inte ut så. Där är gränsdragningen inte lika tydlig (Lagreid & Rykkja, 2015). Professioner samverkar med varandra inom olika välfärdsfrågor, exempelvis strukturerat genom organisering, eller mer ostrukturerat genom informella kontakter mellan medarbetare från olika professioner (Edwards, 2012). Ofta är välfärdens utmaningar så komplexa att de inte är möjliga att lösa inom en profession. Sådana utmaningar hör med andra ord till flera professioner och har en tvärprofessionell och multiprofessionell karaktär. Om akademin ska kunna bidra till kunskapsutveckling är det därför av vikt att forskning om professioner, och dess uppgift att bidra till kunskap om välfärdens kvaliteter, grundar sig i en medvetenhet om behovet av olika kompetenser. Med andra ord är insikten att det behövs flera kompetenser och professioner – både inom välfärdens praktiker såväl som vid studiet av välfärdens praktiker – väsentlig för att akademin ska kunna bidra till välfärdens utveckling. Detta behövs tas i beaktande i studiet av professioner och hur sådana studier kan bidra till välfärdens utveckling.

Ovan resonemang medför dock inte en motsägelse med avseende på värdet av monodisciplinära studier av välfärden. Inom respektive ämne finns det många goda exempel på värdefulla bidrag till välfärdens utveckling. Potentialen utifrån en sådan organisering av forskningen har lärosätet fram till nu haft som standard för välfärdens frågor. För att nå nästa steg för professionsforskningen riktad mot välfärden är ett tvärdisciplinärt forskningscentrum en möjlighet för ingående forskare, ämnen och institutioner att utmana den monodisciplinära normens begränsningar genom att addera kompetens via samarbeten med andra discipliner (Benard & De Cock-Buning, 2014). Studier av vetenskaplig kreativitet visar på att i gränslandet mellan discipliner finns en stor potential till utveckling och vetenskapliga genombrott.

Från det omgivande samhällets perspektiv finns det i dagsläget heller ingen tydlig ingång till hur universitetets forskning kan bidra till välfärdens utveckling. Möjligheten till samarbete mellan akademin och det omgivande samhället är till stor del beroende av personliga nätverk och kontakter. Detta minskar möjligheten för forskare att kunna bistå det omgivande samhället med lösningar på de ostrukturerade utmaningar och problem som finns inom välfärden. Akademins organisering av forskningen är en central fråga för att optimera mötet mellan akademin och det omgivande samhället. En centrumbildning med fokus på hur professioner inom välfärden kan bidra till utveckling är en lösning på detta problem. 

Referenser 

Benard, M. & De Cock-Buning, T. (2014). Moving from monodisciplinarity towards transdisciplinarity: Insights into the barriers and facilitators that scientists faced. Science and Public Policy, 41(6):720-733.

Biglan, A. (1973). Characteristics of subject matter in different academic areas. Journal of Applied Psychology, 57(3):195–203.

Edwards, A. (2012). The role of common knowledge in achieving collaboration across practices. Learning, Culture and Social Interaction, 1(1):22–32.

Håkansson Lindqvist, M., Mozelius, P., Jaldemark, J. & Cleveland Innes, M. (2024). Higher education transformation towards lifelong learning in a digital era–a scoping literature review. International Journal of Lifelong Education, 43(1):24–38.

Jaldemark, J., Bång, Å., Larsson, M. & Majchrowska, M. (2024). Building a hybrid and networked university through long-term lifelong learning agreements with the surrounding society. Proceedings of the Fourteenth International Conference on Networked Learning 2024, Valetta, Malta.

Jaldemark, J., Håkansson Lindqvist, M., Mozelius, P. & Ryberg, T. (2021). Editorial introduction: Lifelong learning in the digital era. British Journal of Educational Technology, 52(4):1576–1579.

Jaldemark, J., Mozelius, P. & Öhman, P. (2024). Applying Community of Inquiry in designing higher education lifelong learning courses: The case of the BUFFL-project. In M. Cleveland-Innes, S. Stenbom, & D. R. Garrison (red.), The design of digital earning environments (s. 193–214). Routledge.

Lagreid, P. & Rykkja, L. H. (2015). Organizing for “wicked problems” – analyzing coordination arrangements in two policy areas: Internal security and the welfare administration. International Journal of Public Sector Management, 28(6):475–493.

Sahlin, S. & Sundgren, M. (2024). Networked Educational Design for Novice Principals’ Professional Development: Insights from Sweden Networked Learning Conference Proceedings of the Fourteenth International Conference on Networked Learning 2024, Valetta, Malta.

Trowler, P., Saunders, M. & Bamber, V. (red.) (2012). Tribes and territories in the 21st century: Rethinking the significance of disciplines in higher education. Routledge.