Mid Sweden University

Målet med detta examensarbete var att utvärdera den oblekta massatvättens effektivitet, utvärdera prestandan hos installerade refraktometrar och beskriva skiftlagens tvättstrategi. För att uppnå detta genomfördes en kartering av oblekta massatvätten, följt av stegsvarsförsök där tvättfaktorn sänktes och påverkan av A-kondensatets inblandning undersöktes. Laborativt arbete utfördes för att fastställa COD, lignin, natrium, konduktivitet och TS för samtliga serier. Dessutom genomfördes metallanalys och anjoner analyserades för en provserie.

Resultaten från intervjuerna visar att tvättfaktorn i normalfallet varierar mellan 3,2–3,5 m3/t och körs som lägst vid 2,8 m3/t av en del skiftlag. A-kondensat nyttjas från 0 – 100 m3/h. Samtidigt bör konduktiviteten vid filtrattank 1 inte överstiga 5000 mS/m för att undvika skumning. Studien visar att COD minskade med 95 %, främst genom tvättpressarna 1&2 och 3. Konduktiviteten minskade med drygt 70 %, där störst nedgång ses efter syrgassteget. TS minskade med 85 %. Studien begränsades till att undersöka oblekta massatvätten efter blåstanken; inkludering av kokartvätt hade gett en mer komplett bild. Resultaten visar att analys av natriumkoncentrationen inte lämpar sig för utvärdering av tvätteffektivitet. Tvättpress 3 visade högre tvätteffektivitet än övriga pressar med förträngningsgrad DR 0,73 och Nordéns effektivitetsfaktor E10 5,28. Resultaten bekräftade att inblandning av A-kondensat kan nyttjas för att möjliggöra lägre tvättfaktor och motverka indunstningens kapacitetsbegränsning. Studiens resultat bidrar till ökad förståelse för oblekta massatvätten och kan vidare nyttjas för ytterligare processoptimering. Optimering av oblekta massatvätten leder till ökad produktionskapacitet och lägre energi- samt kemikaliekostnader. Ytterligare undersökning kring hur effektiviteten hos de övriga tvättpressarna kan förbättras skulle vara av intresse.