Mid Sweden University

Offentlig upphandling utgör nästan en femtedel av Sveriges BNP och ger därmed upphandlingar en stor köpkraft och påverkansfaktor. Av Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp står den offentliga sektorn för ca 40% av dessa. Upphandlingar bör ske med hänsyn till ekonomiska, ekologiska och sociala effekter. I och med köpkraften kan offentlig upphandling användas som verktyg för att uppnå de svenska miljökvalitetsmålen och i förlängningen även Agenda 2030. Det finns begränsat med tidigare forskning och den visar på att det finns stora utmaningar kring miljöanpassad upphandling och det största hindret till miljökrav i upphandling är kunskapsbrist. Syftet med studien är att undersöka potentialen i hur offentlig upphandling kan användas som styrmedel för att uppnå miljömål. Studien har baserats på intervjuer med större kommuner för att studera hur de jobbar med miljöanpassad upphandling. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade och analyserades genom en tematisk analys. Resultatet visar att kommunerna arbetar mycket kring miljö och miljökrav i sina upphandlingar. Samtliga kommuner har styrdokument som visar riktning för miljöarbetet inom kommunen och det finns ett stöd från kommunen och andra delar i organisationen kring arbetet med miljökrav. Det krävs ett ständigt arbete med marknadsanalys för att undersöka vilka krav som marknaden klarar av, vilket är både tids- och resurskrävande. Samtliga kommuner använder sig av olika verktyg för upphandling och de ställer i princip alltid miljökrav som obligatoriskt krav. Uppföljningsarbetet är något spretig och det saknas i vissa fall en metodik för arbetet. Samtliga kommuner uppger att de kan förbättra sitt uppföljningsarbete. Trots att samtliga undersökta kommuner har en eller flera personer som arbetar inom området upplevs det inte finnas tillräckligt med resurser till uppföljningsarbetet och det finns utmaningar kring att ställa krav. Vilket visar på hur utmanande arbetet blir för mindre kommuner som inte har tillgång till liknande resurser. För att nå miljömålen och Agenda 2030 behöver kommunerna, med den enorma köpkraft och påverkansfaktor som de har, göra mer.

Public procurement accounts for almost one-fifth of Sweden's GDP, giving procurements significant purchasing power and influence. The public sector is responsible for about 40% of Sweden's consumption-based emissions. Procurements should consider economic, ecological, and social effects. Given its purchasing power, public procurement can be used as a tool to achieve Swedish environmental quality goals and, ultimately, Agenda 2030. There is limited previous research, which indicates significant challenges regarding environmentally adapted procurement, with the main obstacle to environmental requirements in procurement being a lack of knowledge. The aim of the study is to examine the potential of how public procurement can be used as a policy instrument to achieve environmental goals. The study is based on interviews with major municipalities to investigate how they work with environmentally adapted procurement. The interviews conducted were semi-structured and analyzed through thematic analysis. The results show that municipalities are actively working on environmental issues and environmental requirements in their procurements. All municipalities have policy documents that guide environmental work within the municipality, and there is support from the municipality and other parts of the organization regarding work with environmental requirements. Continuous market analysis is required to investigate the market's capacity to meet requirements, which is both time- and resource-intensive. All municipalities use different procurement tools, and they almost always include environmental requirements as mandatory. The follow-up work is somewhat scattered, and in some cases, there is a lack of methodology for the work. All municipalities state that they can improve their follow-up work.Despite all the surveyed municipalities having one or more persons working in the field, there is perceived to be insufficient resources for follow-up work, and there are challenges in setting requirements. This highlights the challenging nature of the work for smaller municipalities that do not have access to similar resources. To achieve environmental goals and Agenda 2030, municipalities need to do more with their significant purchasing power and influence.