Mid Sweden University

Tolkning och omsättning av styrdokumentens demokratimål till undervisningsmetoder samt kunskapssyn hos sju samhällskunskapslärare undersöktes i denna uppsats. Genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys visade det sig att undervisningens innehåll, den sociala dimensionen, elevgruppen, lärarenserfarenhet, yrkesprofessionen, ämnets känsliga natur samt kunskapskraven påverkade utformandet av metoderna. Vad gäller kunskapssyn placerade sig lärarna utspritt på en skala mellan teoretisk och praktisk kunskapssyn, men flera av lärarna uppvisade en jämförelsevis praktisk kunskapssyn med stort fokus på en undervisning som sammanflätade didaktikens vad med hur. Gränslandet mellan samhällskunskapsämnet, demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget påverkade också, och ämnets särart underströks därför. Lärarna bekräftade en motsägelse mellan syften och kunskapskrav, där syftena främjar praktisk undervisning medan kunskapskraven främjar mer teoretisk undervisning. En problematisering gjordes kring huruvida ämnets demokratiska syften kan uppnås annat än via fokus på didaktikens hur och praktiknära processfokuserade metoder. Även om lärarens yrkesprofession och friutrymme visade sig viktigt, kan utvecklandet av en kunskapsdiskussion gällande undervisningsmetoder, där exempelvis mer erfarenhets- och känslomässiga inlärningsmetoder inkluderas, vara en väg fram för att skapa praktiknära och kontextualiserad undervisning som kan leda till lärande och förändring för att uppfylla demokratiuppdraget.