idigare forskning har påvisat att medborgare tenderar att ha en kritisk hållning gentemot fenomenet mandatackumulering, en process varvid politiker förvärvar parallella direkt folkvalda politiska mandat på fler än en institutionell nivå. I Finland har politikernas omfattande mandatackumulering skapat debatt och Finland står även ut i Europa när det kommer till den faktiska omfattningen av mandatackumulering. Fördelarna kontra nackdelarna med mandatackumulering ur ett systemperspektiv har diskuterats i tidigare studier, men en stor kunskapslucka existerar fortfarande angående medborgarnas inställning till denna praxis och vilka faktorer på individnivå som kan förklara inställningen i frågan. Detta gäller speciellt inom en nationell kontext med omfattande mandatackumulering. Syftet med denna studie är därmed att bidra till att fylla denna empiriska lucka. För att undersöka dessa samband använder vi oss av paneldata insamlat under perioden 2022–2023 från en finländsk medborgarpanel som analyseras med hjälp av statistiska metoder. Resultaten visar på ett tydligt samband mellan hur medborgare förhåller sig till det politiska systemet och synen på mandatackumulering medan ett samband mellan politisk sofistikation och synen på mandatackumulering inte kan bekräftas.
Previous research has shown that citizens in general tends to express a negative disposition towards the phenomenon of multiple-mandate holding, i.e., a process where politicians collect overlapping political mandates on more than one institutional level. This phenomenon has in Finland also contributed to a public debate, as the extent of multiple-mandate holding in Finland stands out in a comparative European perspective. The potential costs and benefits from a political system perspective have been extensively discussed by previous research, although the literature is still missing more explanatory studies from a citizen perspective focusing on explaining individual-level variation in attitudes towards multiple-mandate holding. This especially within a national context characterized by extensive multiple-mandate holding among politicians. The purpose of this study is therefore to make an empirical contribution to fill that lacuna. In order to explore this phenomenon, we use survey data collected from a Finnish citizen panel during 2022–2023 which is analysed using suitable statistical analyses. The results show that there is a clear association between how citizens relate to the workings of the political system, and attitudes towards multiple-mandate holding, while we were unable to confirm an expected association between individual-level political sophistication and attitudes towards multiple-mandate holding.