Denna kortrapport baseras på en studie som dels mäter hushållens finansiella förmåga i 24 EU-länder, dels undersöker sambandet mellan användningen av finansiell teknologi (FinTech) och finansiell förmåga. Den data som användes är hämtad från Världsbanken för åren 2014, 2017 och 2021 samt Europeiska kommissionen. Enligt de resultat som Mustafa Nourallah och Peter Öhman vid CER redovisar här nedan har EU-länderna en stor variation när det gäller såväl medborgarnas finansiella förmåga som användningen av FinTech-tjänster. Länderna i de norra delarna av unionen får jämförelsevis höga poäng. Vidare har FinTech en positiv inverkan på finansiell förmåga. Resultaten förblir stabila även efter kompletterande tester. Studien visar även att ett lands index för mänsklig utveckling har en positiv effekt på hushållens finansiella förmåga. Dock finns inget signifikant samband mellan vare sig inkomst och finansiell förmåga eller ekonomisk frihet och finansiell förmåga. När de undersökta länderna delades in i två grupper utifrån hur väl de implementerat Europa 2020-strategin, bekräftas betydelsen av FinTech för hushållens finansiella förmåga, men det framgår också att det i synnerhet gäller för den grupp av länder som bäst följer denna strategi, däribland Sverige. Forskningsresultaten har tidigare publicerats i den internationella tidskriftsartikeln “Financial technology and financial capability: Study of the European Union” (Nourallah, Öhman och Hamati, 2024).