Denna studie utforskar olika personalgruppers upplevelser av övergången från traditionella cellkontor till aktivitetsbaserat arbetssätt i en kommunal verksamhet. Studien ingår i ett större samverkansprojekt mellan arbetslivsforskare och kommunal verksamhet. Föreliggande analys baseras på tre fokusgruppsintervjuer med (I) personer som haft ledande positioner i kommunen under tiden för övergången till det aktivitetsbaserade arbetssättet; (II) chefer och (III) medarbetare. Studiedesignen gör det möjligt att nå fördjupad kunskap om hur olika grupper inom kommunen skapar förståelse för processen av övergång från cellkontor till en aktivitetsbaserad miljö. Transkripft från fokusgruppsintervjuerna ligger till grund för en tematisk analys av hur de olika grupperna upplever och förstår övergången från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor och hur man ser på arbetets förutsättningar i relation till det nyligen införda aktivitetsbaserade arbetssättet. Teoretiskt tar vi vår utgångspunkt i hur Weick (1995)1 beskriver människors meningsskapande (sense-making) när man i organisationen möter tidigare okända situationer. I sådana situationer uppstår en process av meningsskapande där medarbetare i interaktion med varandra skapar en förståelse för den tidigare okända situation som uppstått. Resultaten av analysen indikerar preliminärt att det aktivitetsbaserade arbetssättet förstås som främjande av samtal och interaktioner mellan olika personer och grupper inom kommunen. När personalgrupper som tidigare suttit fysiskt separerade från varandra nu blandas tycks öppenhet och samarbete i viss mån underlättas. Genom att samarbeta med kommunala aktörer har forskargruppen fått insikter som kan bidra till fördjupad förståelse för arbetsmiljöer i offentlig sektor. Fortsatt forskning och ytterligare samarbete mellan forskare och praktiker kan ytterligare fördjupa förståelsen för hur dessa förändringar påverkar arbetsvillkoren inom offentlig sektor.