Mid Sweden University

Studiens syfte är att utforska gymnasieelevers syn på femininitet och hur deras attityder varierar beroende på klassbakgrund och kön. Studien är en kvantitativ enkätstudie, där enkäter har distribuerats både online och i pappersformat till elever på två skolor inom Norrbottens län, med totalt 331 deltagare. Den teoretiska ramen lägger grunden till konstruktionen av två idealtyper inom femininitet – medskyldig femininitet och pariafemininitet. Den medskyldiga femininiteten är en stabil femininitet, där femininitet är en rättighet snarare än en skyldighet, medan pariafemininiteten ger uttryck för motsatsen. Resultaten indikerar att klassbakgrund har en viss koppling till respektive idealtyp och vad som anses vara feminint. Däremot är definitionen av femininitet inte samma för alla, utan uttrycks vara flytande och komplex. Noterbart verkar kön påverka attityden mot vad som är femininitet, där killar, oavsett klass, uttrycker en större önskan att tjejer ska uppfylla stereotypa feminina attribut, medan de anser att killar bör upprätthålla stereotypa maskulina attribut.

Resultatet indikerar att definitionen för femininitet samt uttryck som förknippas med denna kan vara influerad av andra faktorer, såsom utbildningsval. Således understryker denna studie nödvändigheten för ytterligare studier av den komplexa dynamiken kring uppfattningar om femininitet och dess betydelse, särskilt i kontext till skolan.

The aim of this study is to delve into high school students' perceptions of femininity, investigating how these perceptions are shaped by both class background and gender. Using a quantitative method, questionnaires were distributed both online and in paper format to students at two schools within Norrbotten County, with a total of 331 participants. This study is anchored within a theoretical framework that delineates two contrasting paradigms of femininity: hegemonic femininity and pariah femininity. Hegemonic femininity embodies a stable construct where femininity is viewed as a right rather than an obligation, while pariah femininity represents its antithesis. The results indicate that class background exhibits a correlation with attitudes toward femininity, while the perception of femininity itself emerges as fluid and transcending traditional gender boundaries. Notably, gender emerges as determinant in shaping attitudes toward femininity. Regardless of social class, male participants tend to expect female peers to conform to stereotypical feminine traits while also adhering to societal norms dictating stereotypical masculine behavior.

Furthermore, the results show that different things influence how femininity is seen, including educational choices. Thus, this study highlights the necessity for further investigation of the complex dynamics surrounding perceptions of femininity and its meaning, particularly in the context of educational settings.