Projektets syfte har varit att bidra till kunskap om hur Covid-19 pandemin påverkat arbetsmiljö, hälsa och balans mellan arbete och privatliv bland egenföretagare och ledare i små företag i olika europeiska länder samt bidra till fördjupad kunskap om hur norska och svenska små företag kan implementera genomförda statliga stödåtgärder och hantera arbetsmiljö- och hälsofrågor. En ambition har också varit att bidra till kunskap om hur lärdomar om nämnda faktorer kan användas vid framtida kriser. I det AFA-finansierade projektet har genomförts nio delstudier – fyra kvantitativa studier baserade på europeiska och svenska enkätdata, två kvalitativa intervjustudier av norska och svenska egenföretagare och tre med en blandad design. Projektet har resulterat i nio publicerade vetenskapliga artiklar, en licentiatavhandling, deltagande i sju vetenskapliga konferenser, presentationer i några populärvetenskapliga sammanhang och i tidningar och övrig media.Av resultaten framgår att pandemin påverkat norska, svenska, andra europeiska och kanadensiska egenföretagare när det gäller verksamhet, arbets- och livsvillkor samt hälsa och välbefinnande på flera sätt. Även om en delstudie visar på lägre konflikt mellan arbete och privatliv och högre mentalt välbefinnande bland egenföretagare jämfört med andra grupper, visar en annan delstudie på signifikant lägre nivå av livstillfredsställelse bland egenföretagare än anställda under pandemin. Delstudier baserade på ett omfattande europeiskt enkätmaterial visar att företagare som rapporterar att de hanterat sin verksamhet på ett bra sätt har goda hälsoutfall, men att företagare som anser det vara utmanande att driva sina företag under pandemin rapporterar sämre hälsa. Regressionsanalyser i en delstudie av europeiska egenföretagare visar att faktorerna egen motståndskraft, tillgång till socialt stöd, meningsfullhet och tydliga regler för statligt stöd är signifikant associerade med mentalt välbefinnande. För egenföretagare som upplever svårigheter att driva företaget under pandemin är faktorerna socialt stöd och tydliga regler för statligt stöd av särskild betydelse för deras välbefinnande.Genomförda studier av norska och svenska företag visar att för flera företag adderar en kritisk händelse som en pandemi till en redan hög arbetsbelastning bland egenföretagarna, vilket kan ha negativa effekter på verksamheten och hantering av arbetsmiljö- och hälsofrågor. De intervjuade personerna rapporterarviiiatt de förändrat och breddat sin ledarroll under pandemin med fokus på att finna nya lösningar för sina företag och stödja sina medarbetare när det gäller risker för ohälsa och oro kopplat till pandemins effekter. Flera av de intervjuade cheferna anger att de med ett salutogent förhållningssätt kunnat hantera pandemin på ett bra sätt och att denna inte märkbart påverkat deras verksamhet eller dem själva negativt.När det gäller egenföretagarnas och chefernas attityder till de ekonomiska stödåtgärderna tyder dessa på en bristande överensstämmelse mellan småföretagens behov under Covid-19-pandemin och hur samhället tillhandahåller resurser genom olika stödsystem. Resultaten visar också att många egenföretagare och chefer i små företag inte sökt och erhållit statligt finansiellt stöd. Den genomförda intervjustudien av svenska och kanadensiska chefer bekräftar dessa resultat där många egenföretagare i hårt drabbade branscher angav att de var missnöjda med åtgärderna och fann dessa vara orättvist fördelade. Ett resultat var också att egenföretagare i de båda länderna som inte kunde distansarbeta var mindre motståndskraftiga under pandemin på grund av ekonomiska problem och olika restriktioner.I rapportens avslutande del redovisas praktiska och forskningsmässiga implikationer med koppling till arbetsmiljö- och hälsoaspekter och statliga åtgärder under kriser som en pandemi. Insatser är av särskild betydelse för egenföretagare och små företag, som utgör en dominerande andel i privat sektor i de flesta länder. Fortsatt kvalitativ och kvantitativ forskning, särskilt med en longitudinell ansats, är viktig för att få lärdomar inför framtida kriser.