Mid Sweden University

Previous studies suggest that the difference in quality is significant between voluntary and mandatory sustainability reporting. The voluntary reporting has been criticized for being insufficient, inconsistent and for having low comparability. On the other hand, there is research that shows that mandatory regulation in certain contexts increases reporting quality in other contexts as well. Companies not covered by the law adapt anyway to increase comparability and usability. Any quality differences may instead depend on the sustainability reputation of the industry the companies operate in. Industries in the forefront in terms of sustainability tend to produce sustainability reports of higher quality compared to industries that sustainability-wise perform at a lower level. The purpose of this study is to investigate if there are qualitative differences in sustainability reporting in terms of the companies' regulatory context and in which industry they operate. This to further examine the divided opinions that previous research shows regarding whether introduction of regulation has any impact on the quality of sustainability reporting. The aim of the study is also to compare regulatory context with the industries the companies are operating within, to investigate which of these has the greatest impact on sustainability report quality – a comparative study that has not been conducted before. Insights regarding what affects the quality of sustainability reporting can be relevant for decision-makers facing potential implementation of regulation. It can also hold relevance for companies that seek competitive advantages, as well as industry-specific organizations or other advisory bodies. EU-based companies, which represent the mandatory context, are being compared with American companies because for them, sustainability reporting is voluntary. The industries that are being compared are the petroleum industry, selected due to its poor sustainability reputation, and food retail, which is seen as one of the most sustainable industries. The method for the study is a qualitative document- and content analysis, where the data was collected from 12 companies. Six of the companies are EU-based, with three of them operating in the petroleum industry and the remaining three operating in food retail. The same distribution applies to the six American companies chosen. The instrument used for the analysis is an evaluation scheme used in earlier studies. The evaluation scheme is built on a broad definition of what sustainability reporting is and sorts the indicators of quality into three dimensions based on previous research - availability, credibility and strategic anchorage. The result of the study shows that there are differences in quality, both based on regulatory context and industry. The EU companies, with the mandatory sustainability reporting, produced higher quality sustainability reports than the US companies that report voluntarily. The differences in terms of the companies' availability were marginal, but in credibility and strategic anchorage the difference was more noticeable. In terms of industry, the petroleum companies performed at a higher qualitative level in all three dimensions compared to the food retail companies. This is a result that goes against findings from previous research where the sustainability work of the petroleum industry has been questioned, while food retail has been seen as an industry at the forefront in terms of sustainability. Overall, the differences in quality are partly due to a difference in the average performance, but also due to a greater variation in quality within the companies in the voluntary reporting context and food retail.

Tidigare studier menar att skillnaden i kvalitet mellan frivillig och lagstadgad hållbarhetsrapportering är stor, där den frivilliga rapporteringen fått utstå kritik för att vara bristfällig, inkonsekvent och ha låg jämförbarhet. Å andra sidan finns det forskning som visar att lagstadgad reglering i vissa kontexter ökar rapporteringskvaliteten även i andra sammanhang, eftersom företag som egentligen inte omfattas av lagen anpassar sig för att öka jämförbarhet och användbarhet. Eventuella kvalitetsskillnaderna kan i stället bero på vilket hållbarhetsrykte branschen företagen verkar inom har. Branscher som ligger i hållbarhetsmässig framkant tenderar att producera hållbarhetsrapporter av högre kvalitet i jämförelse med branscher som håller en lägre nivå på sitt hållbarhetsarbete. Syftet med denna studie är att utröna om det finns kvalitativa skillnader i hållbarhetsrapporteringen sett till företagens regleringskontext och branschtillhörighet. Detta för att vidare undersöka de delade meningarna som tidigare forskning visar på gällande huruvida införande av regleringar har någon inverkan på hållbarhetsrapporteringens kvalitet. Studiens syfte ämnar också jämföra regleringskontext och branschtillhörighet, för att undersöka vilken av dessa som har störst inverkan på hållbarhetsredovisningens kvalitet – en jämförande studie som inte gjorts tidigare. Insikter kring vad som påverkar kvaliteten på hållbarhetsredovisning kan vara relevanta för beslutsfattare vid eventuell implementering av regleringar, företag som själva hållbarhetsrapporterar och som söker konkurrensfördelar samt branschorganisationer eller andra rådgivande organ. EU-baserade företag, som står för den lagstadgade kontexten, ska ställas mot amerikanska företag eftersom hållbarhetsrapporteringen där är frivillig. Branscherna som jämförs är petroleumbranschen, som valts ut på grund av sitt bristande hållbarhetsrykte, och dagligvaruhandeln, som ses som en av de mest hållbara branscherna. Metoden som valts för att besvara detta syfte är en kvalitativ dokument- och innehållsanalys där data som utgör grunden för analysen inhämtats från 12 företag. Sex av företagen är EU-baserade, där tre av dem verkar inom petroleumbranschen och resterande tre verkar i dagligvaruhandeln. Samma fördelning av branschtillhörighet gäller för de sex amerikanska företagen. Ett formulär för bedömning av hållbarhetsrapporteringskvalitet, som använts i en tidigare studie, utgör grunden för analysen. Formuläret utgår från en bred definition av hållbarhetsrapportering och bedömer kvaliteten i tre dimensioner grundade i tidigare forskning - tillgänglighet, trovärdighet och strategisk ledning. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader både beroende på regleringskontext och på branschtillhörighet. EU-företagen med den obligatoriska hållbarhetsrapporteringen håller en högre kvalitet än de amerikanska företagen som hållbarhetsrapporterar frivilligt. Skillnaderna sett till företagens tillgänglighet var marginella, men gällande trovärdighet och strategisk ledning var åtskillnaden mer påtaglig. Sett till branschtillhörighet så presterade petroleumföretagen på en högre kvalitativ nivå i alla tre dimensioner jämfört med dagligvaruhandelsföretagen, vilket är ett resultat som går emot resultat från tidigare forskning där petroleumbranschens hållbarhetsarbete ifrågasatts medan dagligvaruhandeln setts som en bransch i hållbarhetsmässig framkant. Överlag går det att säga att kvalitetsskillnaderna, både sett till regleringskontext och branschtillhörighet, dels grundar sig en generell genomsnittlig nivåskillnad men också att företagen i den frivilliga rapporteringskontexten och inom dagligvaruhandeln uppvisade en större kvalitetsmässig variation.