Mid Sweden University

Antalet brottsoffer i samhället blir allt fler. Tidigare forskning kring upplevelser av inbrott lyfter fram reaktioner på händelsen på både kort och lång sikt. Ibland kan initiala reaktioner övergå till långsiktiga reaktioner som i sin tur påverkar tankemönstret hos den som blivit utsatt. Känslor som framhålls är bland annat rädsla, oro och påverkad grundtrygghet i bostaden. Syftet med denna studie var att belysa upplevelser av att vara utsatt för bostadsinbrott som ålderspensionär. Detta gjordes genom en kvalitativ design och med en fenomenografisk ansats. Urvalsprocessen utgjordes av ett bekvämlighetsurval, där sju respondenter kunde identifieras vilka återfanns i både Västernorrlands- och Gävleborgs län. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en plats respondenten själv valde. Alla respondenter upplevde mer eller mindre starka känslor till följd av inbrottet, vilka beskrevs i resultatet där de mest framträdande var obehag och oro. Även upplevelser av polisens bemötande har belysts i denna studie som de flesta framhöll som positivt, men bristande. Polisens insatser, reaktioner på inbrottet samt åtgärder som vidtagits till följd av upplevelserna efter inbrottet, diskuteras. Åtgärderna skapade hos några respondenter en beteendeförändring som kvarstår än idag. I enlighet med tidigare studier framkom även här känslor som rädsla för att gärningspersonen skulle återkomma, ilska och påverkad grundtrygghet. Teorin om ideala brottsoffer tillämpas för att belysa ålderspensionärers upplevda sårbarhet som brottsoffer. Utebliven information från polisen kan bidra till sekundär viktimisering. Sekundär viktimisering lyfts fram då inbrottsoffer kan ha svårt att uppnå brottsofferstatus. Förslag på framtida forskning presenteras.