Mid Sweden University

Endurance athletes strive to improve their race times by enhancing their physical abilities, techniques, tactics, and equipment. Numerical simulations can aid in this effort by enabling repeated testing under identical conditions, thus isolating the effect of a single variable of interest on race time. This thesis outlines the mechanical assumptions and mathematical formulations to conducting numerical simulations. Paper I exemplifies applications and limitations when using numerical simulations with a propulsive power model, by investigating the impact of dynamic friction on race times in cross-country skiing.

Further, the thesis introduces bioenergetic modeling as a possible method for more accurately modeling an athlete’s propulsive power. It provides an overview of existing bioenergetic models and describes a non-linear grey-box parameter estimation method for individualizing bioenergetic model formulations to reflect an individual athlete’s bioenergetic systems. In Paper II, an assessment of validation for two existing bioenergetic models is performed on an individual level when applied to simulated sprint time trials in cross-country skiing. The models show overall good agreement with measurement data but lack the ability to capture the dynamics of the human metabolic energy systems in more detail.

In Paper III, a new bioenergetic model is developed which describes the dynamic behavior of the metabolic energy supply systems and various sources of metabolic demand. The model is individualized and validated against intermittent cycling with varying power output. Although the model shows good agreement with measurements, it does not capture the details of the aerobic slow component and periods of recovery, indicating a need for continued development.

Uthållighetsidrottare strävar efter att korta sina tävlingstider genom förbättrad fysisk förmåga, teknik, taktik och utrustning. Numeriska simuleringar kan hjälpa till i detta arbete genom att möjliggöra upprepade tester med identiska förhållanden där inverkan från en enskild variabel på tävlingstiden isoleras. Denna avhandling beskriver de mekaniska antaganden och matematiska formuleringar som krävs för att utföra numeriska simuleringar. Artikel I exemplifierar tillämpningar och begränsningar för simuleringar i kombination med en empirisk modell för framdrivande effekt genom att undersöka den dynamiska friktionens inverkan på tävlingstider i längdskidåkning.

Avhandlingen introducerar bioenergisk modellering som en möjlig metod för att mer exakt modellera en idrottares uteffekt. Vidare ges en översikt över befintliga bioenergiska modeller och en metod för att anpassa bioenergiska modeller till att återspegla en specifik idrottares metabola system. I Artikel II utförs en utvärdering av validiteten för två befintliga bioenergiska modeller på individnivå när de tillämpas på simulerade sprintlopp i längdskidåkning. Modellerna visar överlag god överensstämmelse med mätdata, men saknar förmågan att fånga detaljerna i de mänskliga metaboliska energisystemens dynamik.

I Artikel III utvecklas en ny bioenergisk modell som beskriver dynamiken hos de metabola energiförsörjningssystemen och flera processer som ger upphov till metabola krav. Modellen individanpassas och valideras mot intermittent cykling med varierande uteffekt. Modellen visar god överensstämmelse med mätdata, men lyckas inte fånga detaljerna i det aeroba systemet vid de högsta uteffekterna eller vid perioder av återhämtning, vilket motiverar fortsatt utveckling.