Mid Sweden University

Den sociomatematiska normen belyser de förhållningssätt som råder i ett matematikklassrum och den normen skapas i ett samspel mellan lärare och elever. Att använda konkret material i undervisningen kan bidra till en djupare förståelse för matematiken samt leda till att det abstrakta blir mer konkret. Enligt vår uppfattning, som omfattar vår verksamhetsförlagda utbildning, tenderar matematikundervisningen att styras efter läroboken medan det konkreta materialet erbjuds och används av de elever som behöver extra stöd. Vi har förstått, genom kurslitteraturen, att alla elever gynnas av att använda konkret material. Det ovan nämnda stärks ytterligare då Skolinspektionen (2009) uttrycker att eleverna har svårigheter med att utveckla alla de förmågor som uttrycks i läroplanen eftersom undervisningen präglas av läromedel. Syftet med följande studie var att vinna kunskap och förståelse kring hur lärares syn på konkret material i matematikundervisningen kan svara på hur den sociomatematiska normen ser ut i klassrummet. Undersökningen avhandlar de lägre årskurserna och utgår från ett lärarperspektiv. Tre forskningsfrågor formulerades för att kunna skapa en bild utifrån valt syfte. Forskningsfrågorna var: På vilket sätt använder sig lärare av konkret material i matematikundervisningen? Hur ser elevernas tillgänglighet ut gällande konkret material i klassrummet? Samt, vilka kopplingar finns det mellan lärares syn på vilka elever som tjänar mest på att använda konkret material och lärares erfarenhet? För att finna svar på dessa forskningsfrågor har en kvantitativ metod använts i form av en webbenkät, och sociomatematiska normer är den teori som har använts som analysverktyg i studien. Studiens resultat visar att lärarna anser att konkret material är lärorikt och något som alla elever får använda i matematikundervisningen. Samtidigt framkommer det att konkret material främst ses som en anpassning och likväl används av elever som behöver extra stöd. I diskussionsdelen lyfts det, till viss del, motsägelsefulla resultatet gällande lärares syn på användandet av konkret material och vilka som får använda det gentemot vilka som anses vara mest lämpade för att använda det och de som använder det i praktiken. Vår slutsats efter denna studie, baserat på enkätfrågornas svar gällandelärares användning av konkret material samt elevernas tillgänglighet till 3/39konkret material, är att de verksamma lärare som deltog i studien kan tänkas besitta bristfällig kännedom om den sociomatematiska normen kring konkret material i klassrummet. Zembat och Yaza (2015) menar att detta begränsar lärarens möjligheter till att skapa goda förutsättningar till lärande. En fråga som uppstått är varför materialet inte används av alla elever om de svarat att alla får använda det samt att alla elever gynnas av det. Såvida läraren anser att konkret material får användas av alla elever samt menar att det är undersökande och lärorikt fast det samtidigt endast tas fram för elever i behov av stöd går det ej att betrakta konkret material i matematikundervisningen som en del av den sociomatematiska normen i klassrummet, för alla elever.