Folkomröstningar utgör en politisk metod för att öka den demokratiska legitimiteten för ett politiskt beslut. I Finland bidrog en lagändring år 1990 till attdet även blev möjligt att arrangera rådgivande folkomröstningar på kommunal nivå. Den politiska makten kvarstår hos kommunfullmäktige, folkomröstningsresultatet till trots, och kommunfullmäktigen runt om i Finland har vidupprepade tillfällen valt att gå emot resultatet från folkomröstningen. Trotsdetta finns det fortfarande en brist på studier i vilka man har fokuserat på hurresultatet i folkomröstningen inverkar på det efterföljande politiska beslutsfattandet i kommunfullmäktige. Denna studie bidrar till att fylla den forskningsluckan genom att närmare studera i vilken utsträckning valdeltagandet ochsegermarginalen inverkar på kommunfullmäktigebeslutet att antingen följaeller inte följa resultatet av folkomröstningen. Studiens resultat visar att när segermarginalen är lägre ökar också sannolikheten för att kommunfullmäktigeska rösta emot majoritetsviljan medan valdeltagandet inte verkar att ha någoninverkan på kommunfullmäktigebeslutet. Detta indikerar att när folkviljanblir tillräckligt tydlig, ökar även kongruensen mellan ett folkomröstningsresultat och kommunfullmäktigebeslut, vilket i praktiken innebär att resultatetav en rådgivande folkomröstning vid en klar segermarginal förvandlas till ettpolitiskt bindande utfall.
Referendums constitute a political method for increasing the level of democratic legitimacy for a policy decision. An amendment in the Finnish constitution in 1990 enabled the organization of municipal level consultative referendums. The political power remains at the municipal council, irrespective of the referendum result, and municipal councils across Finland have on several occasions chosen to vote against the outcome of the referendums. Nevertheless, there is still a lack of studies focusing on how the outcome of a municipal level referendum affects the political behavior of municipal councils. This study aims at contributing to this line of research by analyzing to what extent the voter turnout and margin of victory following a referendum affects the willingness of municipal councils to act accordingly, or not, to the results. Our results show that when the majority size of the winning side in the referendum is lower, the possibility for the municipal council to act against the majority will increase, while voter turnout does not seem to have any effect. This indicates that when the public opinion becomes sufficiently clear, the congruence between the referendum outcome and the municipal council decision increases, meaning that the result from a consultative referendum in reality transforms into a politically binding political outcome.