I den nationella inriktningen för artificiell intelligens (AI) anges att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av denna teknik kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften. En undersökning från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) visar att det totala ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av nuvarande AI teknik i svensk offentlig förvaltning beräknas uppgå till 140 miljarder kronor, varav minst 20 miljarder kronor på arbetsmarknadsområdet genom bättre matchning på arbetsmarknaden. Även om det finns stora möjligheter med AI bär den nya tekniken med sig rättsliga utmaningar. Denna artikel belyser hur s.k. registerförfattningar kan försvåra eller i vissa fall hindra införandet av AI i myndigheters verksamheter. I huvudsak ges exempel från Arbetsförmedlingens verksamhet men liknade utmaningar gäller även för andra myndigheter.