Syftet med denna studie är att analysera och undersöka förskollärares uppfattningar om matematik som ämne och hur dessa kan påverka de val förskollärare gör i undervisningen av matematik i förskolan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och omfattade sex förskollärare i olika åldrar och i två olika kommuner i södra och mellersta delen av landet.Det empiriska materialet vi samlat in har analyserats och kategoriserats både med hjälp av Bishops(1991) sex matematiska aktiviteter och en tematisk analys där vi använde Braun och Clarkes (2006) modell, där vi kodade informanternas svar. Bakgrunden till studien är att Skolinspektionen (2017) genomförde en granskning där resultatet visadepå en majoritet av förskolorna förekom matematik spontant i verksamheten och sällan under planeradetillfällen. Forskning visar också att den matematik som barnen får erfarenhet av att upptäcka i förskolanligger till grund för senare skolframgångar (Aunio & Niemivirta, 2010). Skolinspektionen har i en genomgång av nordiska studier mellan 2014–2019 dragit slutsatsen att en närvarande och engagerad pedagog är den främsta nyckeln för barns möjligheter att utvecklas matematiskt i förskolan och utifråndetta ansåg vi det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar matematiken i förskolan. Resultaten i studien visar att förskollärarna använder sig utav Bishops (1991) sex matematiska aktiviteter i olika sammanhang och vanligast förekommande är räkning, mätning och lokalisering. De två aktiviteter som nämndes minst i sammanhanget var design och lek. Resultatet visar också att matematik ofta är en spontan aktivitet och att förskollärarna tar tillfället i akt i stället för att ha planerad undervisning. Studien kan bidra med kunskap om att belysa vikten av förskollärarens medvetenhet och uppfattningar om matematik och vilken påverkan matematiken har för barns fortsatta utveckling.
Betyg i Ladok 220118.