Sedan 2018 använder länsstyrelser samrådsyttranden för att ge kommuner råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i planärenden. Yttrandena skrivs av länsstyrelsens brottsförebyggande samordnare.
I den här uppföljningen undersöks om dessa samrådsyttranden har gett effekt i Hallands län och Jämtlands län. 24 planärenden från tidsperioden 2018–2021 har därför jämförts med 24 planärenden från 2015–2017 när samordnaren inte skrev några yttranden.
Resultatet visar att länsstyrelsernas råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv i samrådsyttranden har gett effekt: i planärendena från 2018–2021 behandlas brott och trygghet fler gånger. Dessutom behandlas teoretiska perspektiv på brott och trygghet i högre omfattning i dessa planärenden än i planärendena från 2015–2017.
Resultatet visar även att andelen samråds- och granskningshandlingar som behandlar den teoretiska utgångspunkten ”att bygga in trygghet” ökade från perioden 2015–2017 till 2018–2021.
Den kvalitativa analysen visar att kommunerna i de båda länen generellt sett följer länsstyrelsernas råd och stöd om brottsförebyggande och trygghetsskapande perspektiv. I Hallands län har kommunerna följt länsstyrelsens råd i samtliga av tolv planärenden från tidsperioden 2018–2021, medan kommunerna i Jämtlands län har följt länsstyrelsens råd i åtta av tolv studerade planärenden från samma tidsperiod. I tre av tolv planärenden från Jämtlands län bemöter kommunerna inte länsstyrelsens råd i sina samrådsredogörelser, och i ett av tolv planärenden avstår en kommun från att följa länsstyrelsens råd genom att hänvisa till brist på underlag.