Bakgrund: Kommuner utgör en central aktör i folkhälsoarbetet i och med deras breda välfärdsuppdrag och hur de med sin närhet till befolkningen kan påverka den allmänna folkhälsan genom hela livet. Syfte: Var att undersöka kommunala tjänstepersoners upplevelser av det strategiska folkhälsoarbetet i den egna kommunen. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes våren 2021 med sju respondenter med ett strategiskt uppdrag kring folkhälsa från sex kommuner i Mellansverige. Intervjuerna genomfördes digitalt via videolänk och varade mellan 36-90 minuter. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt tematiskt nätverksanalys. Resultat: Fynden visade på olika teman som upplevdes karaktärisera ett strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå. Temana handlade om att lokalt strategiskt folkhälsoarbete är komplext och kräver helhetssyn och integrering, vilket illustrerade bredden i kommunens folkhälsoarbete. Respondenterna menade att det behöver finnas en bred kunskapsbas och en koppling till ett större hållbarhetsarbete. De framhöll också att folkhälsa måste in i ordinarie styrning och ledning och genomföras med en ändamålsenlig organisering och genom tvärsektoriellt arbete. Slutsats: Lokalt strategiskt folkhälsoarbetet förutsätter ett komplext angreppssätt där kommuner behöver integrera folkhälsa i styrning och ledning. Samtidigt behöver det finnas en organisering som stöder arbetet samt där arbetet är kunskapsstyrt och bedrivs i intern och extern samverkan. Kan dessa aspekter hanteras, så finns också större möjligheter att uppnå ett effektivt strategiskt folkhälsoarbete på lokal nivå.
Betyg i Ladok 210603.