Mid Sweden University

Nowadays crisis leadership must display greater representation in  organizational  studies for  the  reason  that  leadership  organizing  capability  is  constituted  through communication. This  hesis  employs  a  sensemaking  perspective  to  obtain  a  broader  understanding  of the  ways  leadership  unfolds  under  abrupt  uncertain  circumstances  that  are  also vulnerable  to  changes  in  the  environment,  such  as  crises. Besides,  this  study  presents  the  particularity  of  delving  into  the  centrality  of communication  from  a  constructionist  view  in  order  to  understand  how  crisis  leadership is  constituted  through  the  communicative  interactions  of  individuals. In  order  to  do  this,  this  qualitative  study  displays  the  sensemaking  of  20  Swedish crisis  managers  to  get  their  own  perceptions  of  communication  effectiveness  in  crisis management,  how  they  make  sense  of  self-identity  in  the  role  of  crisis  leadership,  and  the part  of  communication  in  the  meaning  construction  of  realities  during  a  crisis. The  results  display  that  crisis  leaders  recognize  the  fundamental  role  of communication  in  the  meaning-construction  and  to  maintain  a  shared  sense  of  meaning among  individuals.  Crisis  leaders  concern  about  communicating  stories  of  learning,  and following-up.  They  show  a  high  sensitivity  to  anticipate  the  crisis  and  emphasize  that effective  communication  builds  good  relationships  between  networks.  Managers acknowledge  that  good  communication  skills  ensure  effective  leadership  during  a  crisis. In  making  sense  of  crisis  leadership  this  study  shows  the  intersection  of  leadership, organizing,  and  communication  as  intertwined  processes. 

Krisledarskap  är  ett  område  som  behöver  undersökas  mer,  särskilt  eftersom  den organiserande  funktionen  ledare  har  vid  en  kris  utgörs  av  kommunikation.  Denna master-uppsats  använder  teorier  om  meningsskapande  för  att  nå  en  bredare  förståelse  för hur  ledarskap  utövas  kommunikativt  under  osäkra  omständigheter  och  svåra  situationer i  omgivningen  såsom  kriser. Undersökningen  utgår  från  en  konstruktivistisk  syn  på  kommunikationens  centrala roll  för  att  förstå  hur  krisledarskapet  formas  genom  individers  interaktion. Studien  omfattar  intervjuer  med  20  svenska  krishanterare  som  skapar  mening  kring sina  erfarenheter  och  uppfattningar  om  effektiv  kommunikation  vid  krishantering,  hur de  förstår  sin  egen  identitet  i  rollen  som  krisledare  samt  kommunikationens  betydelse  för att  skapa  bilder  av  verkligheten  under  en  kris. Resultaten  visar  att  krisledare  betonar  den  grundläggande  betydelse  som kommunikation  har  för  meningsskapandet  och  för  att  upprätthålla  en  delad  och gemensam  förståelse  bland  individer  vid  en  kris.  Krisledare  är  engagerade  i  att kommunicera  historier  som  bidrar  till  lärande  vid  uppföljningar  efter  kriser.  De  visar ocskå  en  stor  känslighet  och  förmåga  att  kunna  förutse  kriser  och  betonar  att  effektiv kommunikation  bygger  goda  relationer  i  nätverk  som  är  viktiga  i  krishanteringen. Krisledarna  betonar  även  att  god  kommunikationsförmåga  säkerställer  effektivt ledarskap  under  en  kris.  Denna  studie  visar  att  det  är  i  skärningspunkten  mellan ledarskap,  organisering  och  kommunikation  som  krisledarskapet  uppstår  i sammanflätade  processer.