Mid Sweden University

I dagsläget är det problematiskt att det inte finns tillräckligt med forskning om hur man kan anpassa fritidsverksamheten på bästa sätt för elever med ADHD. Syftet med studien var därför att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de utformar lärmiljön för elever med ADHD, hur de samverkar kring elever med ADHD och vilka förhållningssätt de har gentemot elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. Jag använde mig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att ge respondenterna frihet att utforma svaren på sitt eget sätt. Samt att ge respondenterna möjlighet att svara utifrån upplevelsebaserade erfarenheter kring arbetet med elever med diagnosen ADHD på fritidshemmet. I metoddelen redogörs hur den semistrukturerade metoden genomfördes samt bearbetningen av intervjumaterialet. Det empiriska materialet analyserades och utgjorde sedan mitt resultat. Resultatet visar att pedagogerna överlag inte gör någon skillnad för om eleven har ADHD eller inte. Resultatet visar också att pedagogerna inte anser att lärmiljöerna är optimala idag då de delar lokaler med skolan men att de trots lokalernas begränsningar försöker att förändra och anpassa verksamheten till hela barngruppen. I diskussionen jämförs tidigare forskning samt relevant litteratur med resultatet. En av slutsatserna jag kan dra är att tid, samverkan, tydlighet och förberedelse är viktiga aspekter för att skapa en framgångsrik miljö för eleverna. En annan slutsats jag kan dra är att det finns många olika förhållningssätt gentemot eleverna och att inte samma förhållningssätt fungerar till alla elever.