Mid Sweden University

Den här studiens utgångspunkt var att från det läroplansteoretiska problemområdet om pedagogers arbete med implementering analysera hur sju fritidspedagoger och lärare i fritidshem tolkade och beskrev sitt arbete med läroplansimplementering utifrån fritidshemmets läroplanskapitel, med särskilt fokus på området språk och kommunikation. Studien bygger på sju semistrukturerade intervjuer, varav många genomfördes med hjälp av distansverktyg p.g.a. Covid-19. Resultatet visade att det språkliga arbetet kunde delas in i teman som muntlig kommunikation, konfliktlösning, läsning samt flerspråkiga elever. Läroplanens formuleringar beskrevs både som tolkningsbara och öppna likväl som skolifierade, vilket riskerar att missa det fritidspedagogiska arbetssättet. Det fanns tydliga tendenser till att personalens egna intressen styrde upplägget på fritidshemmet, och förutsättningarna var i många fall det som hindrade respondenterna från att genomföra alla idéer de hade om verksamheten. Förutsättningar för läroplansimplementering som nämndes i den här studien handlade om planeringstid, elevgruppernas storlek, samarbete mellan personalen och skilda förutsättningar för samma uppdrag. Slutsatsen som framträdde var att för att fritidshemmets läroplans skrivelser om språk och kommunikation ska kunna implementeras fullt ut krävs möjligheter till kollegial reflektion och tid för pedagogiska planeringar, något som ansågs vara en bristvara på flera fritidshem i studien. Studien belyser slutligen behovet av framtida forskning, både kring fritidshemmet och läroplansimplementering samt kring fritidshemmets arbete med språk och kommunikation, då dessa områden är sparsamt beforskade.