Mid Sweden University

Denna avhandling presenterar en undersökning av hur den fysiska lärmiljön i svenska fritidshem formar elevers och personals möjligheter till delaktighet, inflytande och autonomi, samt belyser dess pedagogiska implikationer. Genom en metasyntes av tre studier, baserade på intervjuer och observationer i fyra fritidshem, utforskar avhandlingen samspelet mellan individuella aspekter och rumsliga, materiella och organisatoriska faktorer i den pedagogiska praktiken. Studien integrerar tre teoretiska modeller: struktureringsteori (Giddens, 1984), teorin om psykologiskt ägarskap (Pierce et al., 2001) och barndomssociologi (James et al., 1998), för att belysa hur struktur, ägarskap och agens samspelar i fritidshemmets kontext. Resultaten betonar den fysiska lärmiljöns betydelse som verktyg för att stärka elevers trygghet, självständighet, delaktighet och inflytande samt personalens flexibilitet och professionella autonomi. En central insikt är att stabila lokalförhållanden, men med anpassningsbara och flexibla rum ger elever och personal möjlighet att skapa lärmiljön tillsammans, vilket främjar ägarskap och stärker engagemang. Studien problematiserar balansen mellan trygghet och autonomi och menar att stabilitet bör utgöra grunden i fysiska och organisatoriska strukturer, för att ge förutsättningar för handlingsutrymme genom relationella dynamiker i den vardagliga praktiken. Avhandlingen bidrar med kunskap och vägledning för pedagoger, skolledare och beslutsfattare samt stärker den akademiska diskussionen genom en integrerad teoretisk modell och en strävan att förena empiriska insikter med teoretisk analys och praktisk tillämpning.

This thesis presents a study of how the physical learning environment in Swedish School-age Educare Centers (SAECs) shapes students' and staff's opportunities for participation, influence and autonomy, and highlights its pedagogical implications. Through a metasynthesis of three studies, based on interviews and observations in four SAECs, the thesis explores the interplay between individual, spatial, material and organizational factors in pedagogical practice. The study integrates three theoretical models: structuration theory (Giddens, 1984), psychological ownership theory (Pierce et al., 2001) and sociology of childhood (James et al., 1998). The results emphasize the importance of the physical learning environment as a tool for strengthening students' safety, independence, participation and influence, as well as staff flexibility and professional autonomy. A central insight is that stable conditions regarding staff and premises, including adaptable and flexible spaces, give students gives opportunity to be participate in the creation of the learning environment. which promotes ownership and strengthens commitment. The thesis problematizes the balance between security and autonomy and argues that stability should be the basis of physical and organizational structures, to provide conditions for agency through relational dynamics in everyday practice. The thesis contributes with knowledge and guidance for educators, school leaders and policy makers and strengthens the academic discussion through an integrated theoretical model and an effort to combine empirical insights with theoretical analysis and practical application.