Mid Sweden University

Trots att alla elever har rätt att utvecklas vidare från sin nivå, hamnar fokus när det gäller matematikundervisningen i Sverige ofta ändå på de svagare eleverna. De elever som med enkelhet uppnår kunskapskraven riskerar därmed att glömmas bort. Bland dem finns det elever som kan karaktäriseras som särskilt begåvade, vilka därtill även är svåra att identifiera. Av den anledningen har denna undersökning syftat till att ta reda på hur lärare arbetar med att anpassa matematikundervisningen för elever som kan anses vara högpresterande och/eller särskilt begåvade. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och intervjuer har använts som metod. Informanterna utgörs av fem lärare från två skolor, vilka alla har erfarenhet av att undervisa i matematik i årskurs 1–3. Resultatet visar att lärarnas kunskaper om särskilt begåvade elever brister. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt perspektiv där den närmaste utvecklingszonen används för att undersöka huruvida undervisningen bedrivs på en nivå där eleverna har möjlighet att utmanas. Vidare framgår det att lärarna använder sig av olika sätt för att anpassa undervisningen för sina matematikelever.