Bakgrund Svenska kommuners roll inom arbetsmarknadspolitiken har blivit alltmer central för att stödja samhällets mest marginaliserade individer. Förändringar i regelverken för arbetslöshets- och sjukförsäkringen har resulterat i att fler arbetslösa och sjukskrivna individer hänvisas till kommunernas ekonomiska bistånd, och kommunerna förväntas i sin tur aktivera dessa individer med syfte att föra dem närmre självförsörjning. Trots denna utvidgade funktion inom välfärdssystemet har kommunal arbetsmarknadspolitik hittills beforskats i begränsad omfattning. Det aktuella forskningsprojektet syftar till att skapa arenor för samverkan och erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan forskare, kommuner och samordningsförbund med intresse för det danska arbetsmarknadsinitiativet Beskæftigelses Indikator Projekt (BIP). BIP har väckt intresse bland svenska verksamheter som en potentiell modell för arbetsmarknadsinkludering. Syfte Syftet med forskningsprojektet är att skapa lärande- och samverkansarenor för praktiker som implementerar eller inspireras av BIP. Vi strävar efter att fördjupa förståelsen för praktikens förutsättningar, motiv och förväntningar i relation till BIP. Ett ytterligare syfte är att dessa arenor ska ge möjlighet för praktiker och forskare att tillsammans identifiera och utforska kritiska forskningsfrågor som ska ligga till grund för framtida långsiktiga forskningsprojekt. Metod Projektet har en interaktiv och cyklisk forskningsdesign där forskare och praktiker gemensamt skapar förutsättningar för lärande om BIP. Genom workshops och fokusgruppintervjuer med fokus på interaktion och erfarenhetsutbyte möjliggörs lärande. Denna interaktion utgör empiri för forskarnas analyser, vilka återkopplas i kommande träffar med praktikerna för vidare diskussion och utveckling. Resultat Projektet pågår mellan 2024 och 2026 och omfattar samverkan med åtta kommuner och fem samordningsförbund. Deltagarna inkluderar chefer, verksamhetsutvecklare, projektledare samt handläggare och arbetsmarknadskonsulenter. Projektets design förväntas generera följande resultat: Kunskapsutbyte. Samverkansarenorna skapar möjlighet till lärande mellan deltagande verksamheter och kan ge nya perspektiv på BIP. Kunskapsutbytet sker genom forskarledda workshops, fokusgrupper och seminarier. Identifiering av forskningsfrågor. Genom samverkansarenorna identifieras forskningsbehov utifrån verksamheternas egna upplevda utmaningar och kunskapsluckor. Detta skapar förutsättningar för utveckling av forskningsfrågor som kan bidra till en mer kunskapsbaserad praktik. Dessutom uppmärksammas outtalade aspekter inom arenorna som kan ge upphov till nya forskningsfrågor. Forskningsansökningar. Projektet lägger grunden för en mer omfattande forskningsansökan, med syfte att fördjupa förståelsen för de förutsättningar och konsekvenser som BIP har för individer långt från arbetsmarknaden. Vetenskapliga publikationer. Data analyseras bland annat genom olika former av diskursanalys. De två första vetenskapliga manuskripten fokuserar på handläggarens roll, då preliminära resultat pekar på den centrala betydelse som tillskrivs handläggarrollen inom BIP och de krav som arbetssättet ställer på handläggaren som individ.