Klimatförändringar utgör ett allvarligt hot mot människors hälsa och kräver att hälso- och sjukvården tar en aktiv roll i klimatanpassningen. Denna kunskapsöversikt visar att sjukvårdens anpassning måste utgå från dess kärnuppdrag: att skydda människors liv och välbefinnande.
Ökad frekvens av extremväder, luftföroreningar och infektionssjukdomar skapar nya utmaningar för vården. Trots detta saknas en tydlig strategi för hur sjukvården ska hantera dessa förändringar. Kunskapsöversikten visar att det behövs en samordnad nationell plan där resurser avsätts för att både förebygga och hantera klimatrelaterade hälsorisker. Idag ser vi en obalans där klimatanpassning ofta prioriteras bort i en redan pressad vårdsektor. Detta leder till att ansvaret faller på enskilda regioner och vårdinrättningar, vilket skapar ojämlikheter och ineffektivitet.
En viktig del av klimatanpassningen är att integrera klimatfrågor i hälso- och sjukvårdens styrning, utbildning och forskning. Ett ökat fokus på klimat och hälsa i vårdutbildningar behövs, så att framtida vårdpersonal är rustade för de utmaningar som klimatförändringarna innebär. Samtidigt måste forskning finansieras och riktas mot lösningar som möjliggör en mer klimattålig sjukvård, inklusive utveckling av klimatanpassad infrastruktur och sjukvårdssystem. Kunskapsöversikten rekommenderar att:
Hälsa bör införlivas i all utformning och genomförande av klimatanpassning, med hälso- och sjukvårdspersonal engagerade i varje steg. Den politiska ledningen bör prioritera klimatåtgärder inom landet, regioner och kommuner och över nationsgränserna med fokus på miljörättvisa och främjande av hälsan hos utsatta befolkningar.Klimatutbildning bör införlivas i hälso- och sjukvårdens professionsutbildningar för att säkerställa att en grundläggande kunskap byggs upp inom alla sektorer och att kritiskt tänkande utvecklas.Forskningsfinansiering bör stimulera klimatsmarta initiativ, inklusive grön och klimattålig infrastruktur och sjukvårdssystem, samt hälsosamma miljöer.